Idag har gjort varit en duktig pojke och gjort ett gammalt JLPT 2-test, som jag har fått låna av min språknördvän Kerstin. Jag har redan gjort nivå 1 av samma årgång, vilket jag antar att jag precis skulle ha fått under 70% på, men jag är fortfarande lite osäker på hur poängräkningen går till ...
I.a.f; tvåan var mycket lättare än jag trodde. Hörförståelse- och vokabulärdelarna var väldigt enkla, och jag hade bara några småfel. Till skillnad från ettan så räckte det på vokabulärdelen med att man kunde japanska. ;) Det är en del där man ska skriva teckenkombinationers uttal på proven. På ettan har de med 4 st alternativ som man ska välja mellan, vilka alla skulle kunna vara rätt, men däremot på tvåan så har de med 2-3 st HELT felaktiga alternativ, och bara ett, eller i några fall två, som skulle kunna vara rätt.
Fast precis som på ettan, så var läsförståelse- och grammatikdelen en utmaning. När jag satt och skrev så kändes det som om jag skulle få rätt dåligt på det, men nu när jag rättade så märkte jag att min magkänsla var fel, och jag hade klarat JLPT 2 med stor marginal om jag hade gjort det 2004. :D Yay!
Jag kan ju säga med en gång att det inte hade gått lika bra om inte Kerstin och jag hade haft våra grammatikpluggträffar. Förra gången på grammatikdelen så gissade jag mest på något uttryck som jag var säker på, när det var alternativ med flera okänd uttryck, men nu kunde jag resonera lättare eftersom jag har fått in fler uttryck i skallen. :)
Tänk vad lite planering kan göra.
2009/11/25
2009/11/03
Jobbig text
Jag tänkte härma Hanna i min klass, och skriva av mig lite på min blogg.
Vi håller på med en jobbig text, som heter 高野聖 (Kouyahijiri), just nu på läsförståelsen i japanskan. Inte nog med att språket är gammalt, så är den skriven på ett så förvirrande sätt, att den är nästintill omöjligt att översätta till svenska. Om den nu inte är det.
Känns som om jag måste se över mina mål med japanskaundervisningen. Jag vill ju utveckla min japanska, men att sitta och översätta dåligt skrivna texter till korrekt svenska känns så icke-lockande att mitt intresse för språket svalnar. :(
Nu ska jag göra nåt kul istället.
Vi håller på med en jobbig text, som heter 高野聖 (Kouyahijiri), just nu på läsförståelsen i japanskan. Inte nog med att språket är gammalt, så är den skriven på ett så förvirrande sätt, att den är nästintill omöjligt att översätta till svenska. Om den nu inte är det.
Känns som om jag måste se över mina mål med japanskaundervisningen. Jag vill ju utveckla min japanska, men att sitta och översätta dåligt skrivna texter till korrekt svenska känns så icke-lockande att mitt intresse för språket svalnar. :(
Nu ska jag göra nåt kul istället.
2009/10/25
Release me
Yay! Ni som följer mig på Facebook vet redan att jag har firat att Agnes låt "Release me" tog sig in på förstaplatsen på Billboard-listan för dance. :'D
Här är den nyinspelade versionen av videon.
Vad ska man säga? Känns överspelad på flera ställen, men ändå rätt fräsch? :3
Det här påminner mig förresten om när den där störda tjejen från Chile (tror faktiskt att jag har skrivit det här på bloggen) stängde av min iPod när jag spelade upp "Release me" på en efterfest efter vårvälkomstmötet på elevhemmet, för att hon ville höra på amerikansk musik. -_-; Inte för att hon kommer komma ihåg att det var den här låten som jag spelade då, men det skulle vara så motsägelsefullt om hon började gilla den här låten. Man kan alltid hoppas att hon i samma veva kommer på att väldigt mycket musik i USA skrivs av svenskar. *suckar*
Nä, nu får det bli lite uppsatsskrivning. :)
Här är den nyinspelade versionen av videon.
Vad ska man säga? Känns överspelad på flera ställen, men ändå rätt fräsch? :3
Det här påminner mig förresten om när den där störda tjejen från Chile (tror faktiskt att jag har skrivit det här på bloggen) stängde av min iPod när jag spelade upp "Release me" på en efterfest efter vårvälkomstmötet på elevhemmet, för att hon ville höra på amerikansk musik. -_-; Inte för att hon kommer komma ihåg att det var den här låten som jag spelade då, men det skulle vara så motsägelsefullt om hon började gilla den här låten. Man kan alltid hoppas att hon i samma veva kommer på att väldigt mycket musik i USA skrivs av svenskar. *suckar*
Nä, nu får det bli lite uppsatsskrivning. :)
2009/10/18
Ny skolpolitik
Folkpartiet vill införa kinesiska som ett nytt valbart språk på gymnasiet, och att alla elever ska börja läsa engelska i första klass.
Förändringar i språkvalen i skolan är välkomna, men är det inte bättre att låta lågstadiebarnen lära sig sitt egna skriftspråk innan man börjar med engelskan?
För övrigt tycker jag att kinesiska, japanska och arabiska borde läggas till bland de nuvarande valbara språken (tyska, franska och spanska) redan i sexan.
Förändringar i språkvalen i skolan är välkomna, men är det inte bättre att låta lågstadiebarnen lära sig sitt egna skriftspråk innan man börjar med engelskan?
För övrigt tycker jag att kinesiska, japanska och arabiska borde läggas till bland de nuvarande valbara språken (tyska, franska och spanska) redan i sexan.
2009/10/12
Ett slag för ny stavning
Vardagsrapport: Jag har fortfarande galet mycket skolgrejer att göra varje dag.
Jag tänkte bara ge ett kort förslag på en stavningsreform:
Jag sitter och pluggar. → Jag sitter o pluggar.
Jag och du. → Jag o du.
Att vara eller inte vara → Å vara eller inte vara (Sen är frågan om vara ska stavas som va eller inte.)
Hon sa att jag inte var snäll. (Ingen ändring p.g.a. att uttalet inte har förändrats.)
Tänk vad mycket textutrymme och utskriftsbläck man skulle spara, och framför allt skulle texten bli mer uttalsenlig. Eller skulle det här bli annorlunda på din dialekt?
Jag tänkte bara ge ett kort förslag på en stavningsreform:
Jag sitter och pluggar. → Jag sitter o pluggar.
Jag och du. → Jag o du.
Att vara eller inte vara → Å vara eller inte vara (Sen är frågan om vara ska stavas som va eller inte.)
Hon sa att jag inte var snäll. (Ingen ändring p.g.a. att uttalet inte har förändrats.)
Tänk vad mycket textutrymme och utskriftsbläck man skulle spara, och framför allt skulle texten bli mer uttalsenlig. Eller skulle det här bli annorlunda på din dialekt?
2009/10/01
Skolan tar upp all tid
Ja, jag lever.
Nej, jag har inte tid att skriva i bloggen.
Jag hade totalt missbedömt studietempot på GU. Det är ju ungefär lika mycket som i Japan, bortsett från att de har ett ordentligt betygsättningssystem här; så om man inte pluggar så ...
P.g.a. det består mina dagar nu för tiden mest av inläsning av kurslitteratur (och annan liknande litteratur för att förbereda mig för min akademiska framtid) och memorering av tecken.
I morgon blir det välkomstfest för alla nya japanskastuderande på GU. :) Jag ska tydligen agera fadder och presentera Gakugei för dem ... Lär bli kul, men utmattande. Vi får se. Min nyfunna, helt fantastiska kompis Yukina kommer dock vara med, så det kommer nog ordna sig. ;D
Nej, jag har inte tid att skriva i bloggen.
Jag hade totalt missbedömt studietempot på GU. Det är ju ungefär lika mycket som i Japan, bortsett från att de har ett ordentligt betygsättningssystem här; så om man inte pluggar så ...
P.g.a. det består mina dagar nu för tiden mest av inläsning av kurslitteratur (och annan liknande litteratur för att förbereda mig för min akademiska framtid) och memorering av tecken.
I morgon blir det välkomstfest för alla nya japanskastuderande på GU. :) Jag ska tydligen agera fadder och presentera Gakugei för dem ... Lär bli kul, men utmattande. Vi får se. Min nyfunna, helt fantastiska kompis Yukina kommer dock vara med, så det kommer nog ordna sig. ;D
2009/08/18
Hemma efter problemfylld resa
*Pustar ut* Nu är jag äntligen hemma, och har sovit i nästan 12h natten som nu var. Eftersom den här historien kommer ta evigheter att berätta för alla nyfikna, så tänkte jag memorera den i bloggen.
Tiden innan jag skulle åka hem till Sverige var fylld av olika farvälfester, jag hade inte en ledig stund, och på den lilla lediga tiden jag hade så försökte jag packa så gott det gick, men i slutändan hade jag ändå missberäknat hela situationen.
Problemen började när jag skulle säga upp mitt mobilabonnemang. Jag trodde att jag bara skulle betala en månadsavgift, men tydligen hade inte den förra månadens kostnad dragits av från mitt konto. (I efterhand kan jag nu säga att det antagligen berodde på att jag hade börjat tömma kontot på pengar sen flera veckor innan.) Så jag fick betala två st. månadsbelopp på totalt ca. 9000 yen ... vilket var dubbelt så mycket som jag trodde, så efter jag hade betalat det så skyndade jag mig hem för att berätta för hela internetvärlden att min ekonomi hade kraschat och att jag inte skulle kunna ta mig till flygplatsen eftersom jag bara hade ca. 500 yen kvar totalt! (Kostar ca. 1500 yen till flygplatsen.) Efter många om och men, så slutade det med att en av min pappas arbetskamrater lånade ut 1000 kr till mig eftersom hon hade ett Nordea-bankkonto. (Det hade gått för personer med andra bankkonton att låna ut eftersom överförningen skulle ta för lång tid.) Så efter det så gick Weiwei, Minji och jag till bankomaten vid stationen innan den stängde, och jag fick ut pengarna som jag genast använde en liten del av för att köpa middag och frukost till morgonen efteråt för.
Nästa problem kommer mot kvällen. Jag har utlyst en avskedsfest för mig vilken ska börja kl. 22, klockan 21:30 märker jag att omöjligt kommer bli klar med packningen innan dess, och eftersom jag inte kan använda min mobil längre, så är jag tvungen att gå och hämta dem som inte kan komma in i B-byggnaden nere vid porten vid 22 i.a.f.
När alla har kommit in som ska, så är jag lite i B8-köket tills packningsstressen kommer tillbaka. Hela kvällen fortsätter med att jag springer fram och tillbaka mellan köket, mitt rum och soptunnorna ... D:
Klockan två (ungefär) på morgonen så kommer Ramona, Yunmi, Häyun och Myángshin och tar faväl av mig. :'( Det var jättesorgligt och Ramona kramade om mig minst tre gånger ... Det här var nog ett av de jobbigaste farvältagandena hittills ... :'( Men efter 20 min så gick alla tillbaka till sina rum för att lägga sig, och min packning fortsätter ... till fem. Så precis när jag ska lämna av de sista grejerna som jag inte längre behöver i B8-köket, så kommer min tyska karaoke-kompis Mandey ut från hissen på samma våning för att säga hejdå till mig. :o Hon hade skrivit till mig förut att hon hade varit borta under kvällen, men inte kunde väl komma tillbaka vid den här tiden när inte ens tågen går?! :o Hon berättade för mig att hon hade kommit hem mycket tidigare, men att hon hade satt sig vid datorn när hon kom hem, sen hade hon börjat läsa en intressant bok, och till sist hade hon kollat upp en massa saker på datorn ... och vips så var klockan fem! XD Så hon tänkte att hon skulle ta sig till B8 för att kolla om jag fortfarande var kvar i Japan. I.a.f, vi tog farväl av varandra, jag fixade de sista grejerna med rummet, och ringde till sist vaktstugan så att en kontrollant skulle kunna komma till mitt rum och göra den sista checken av rummet.
Redan nu märker jag att det kommer bli ganska problematiskt att ta sig till flygplatsen. Vakten/kontrollanten/vad man nu vill kalla honom hjälper mig med att slänga det sista som ska slängas. (Tofflor o.s.v.) Jag lämnar nyckeln till honom sen efter en sista koll av rummet, och så börjar helvetsfärden.
Redan när jag har kommit ut från elevhemsområdet är jag andfådd till döden. Det jag bär är: En resväska på 30 kg, en ryggsäck på 10 kg, en gigantisk plastpåse som jag har lagt allt som inte fick plats i de andra väskorna i vilken säkert väger flera kilo, en liten väska med dator, kamera och elektronisk ordlista, samt en minimal väska med tågkort, plånbok, pass och andra nyttigheter i. Hur mycket allt vägde visst jag inte ens då, men vid tillfället ville jag inte ens börja reflektera över det ...
Det tar säkert 10 min längre att gå till stationen än vad det brukar göra. När jag har kommit fram så testar jag i spärrarna om pengarna på kortet räcker, vilket de gör. Grejen är bara den att t.o.m. den största spärringången känns lite för liten för mig, så spärrautomaterna hinner glömma bort att jag har registerat mitt kort ... När jag sätter fram kortet igen får jag fram ett felmeddelande, det fortsätter i 10 sekunder tills spärrvakten öppnar spärrarna åt mig av medkänsla. När jag väl har kommit in i stationen så kommer tåget med en gång! (Jag som hade tänkt ladda på mitt kort ... ) Så jag använder all min styrka för att lyfta upp min tunga resväska för den korta trappuppgången till platformen, och jag hinner med tåget!! Yay! Jag är andfådd hela resan från Hitotsubashigakuen till Kokubunji och vågar knappt tänka på hur det ska gå att komma igenom spärrarna från Seibu till JR på Kokubunji station ...
Jag kommer fram till Kokubunji, och tar en lätt vilopaus vid platformen för att undvika att köra in min resväska i folkmassan. Jag är nästan sist att lämna platformen av alla. När jag kommer fram till bytesspärrarna mot JR så påminns jag om hur smala sådana spärrar är. Jag fumlar med min lilla väska för att få upp tågkortet och lyckas registera mitt kort. De här spärrarna är tydligen mer generösa med tiden jämfört med Seibus, så jag hinner igenom, men lätt var det inte att bära igenom alla grejerna ...
Jag tar hissen ner till platformen där tågen mot Tokyo går, och den långa resan till Keisei-linjen börjar. Sammanfattningsvis så är jag dödstrött på tågen och somnar nästan av utmattning. När jag väl byter tåg och får gå en bit så blir det många småpauser och jag undrar vad jag egentligen har gett mig in på.
Mot all förmodan lyckas jag ta mig till Keisei-linjens Funabashi station. Väl på stationen märker jag att min sköldpaddsgång mellan alla byten har fått tiden att gå mycket snabbare än vad jag hade planerat, så jag köper en biljett för att kunna åka med Skyliner, som jag sparar in några minuter på ... och framför allt så får jag garanterad sittplats. Jag köper en dricka på stationen (Det är tusen gånger mer komplicerat med allt mitt bagage än vad det låter när ni läser det här ska ni veta!!) och försöker ta det så lugnt det går innan tåget kommer.
När väl expresståget kommer så är jag lite orolig på om jag ska hinna på eller inte, men det gör jag ... Problemet är bara att gångarna i tåget är trådsmala och det finns ingen chans att jag kan komma in med allt mitt bagage till min plats. (Väskhyllorna är fulla.) Så jag går en liten bit och upptäcker än en gång hur omöjligt det är ... Så efter ca. en minut av kaos och kristänkande så tar jag hälften av mitt bagage till min plats, för att sedan gå tillbaka till platsen i gången där jag har lämnat min resväska ... När jag kommer tillbaka till min plats märker jag att allt ändå inte får plats. XD Men till min lycka så sitter det en snäll man på andra sidan gången som tar min stora plastpåse och sätter den vid sina fötter. :'3 Jag tackar honom flera gånger, men han ler knappt ens som gensvar. ^^;;
Efter en ganska lång tågresa som jag aldrig vill ska ta slut, så kommer vi fram till Narita flygplats terminal 2, där jag ... och (!) mannen som tog hand om min stora plastpåse ska av. Så han hjälper mig att ta bära ut plastpåsen ur tåget, och inte nog med det så bär han den ända fram till min incheckningen!!! Trots att jag är tvungen att fylla på mitt tågkort och är väldigt långsam att ta mig fram, så har han tålamod och ja, han är världens snällaste människa. Det visar sig att våra incheckningsställen är väldigt nära varandra, så jag tar farväl av honom vid hans incheckning och tackar honom hjärtligt flera gånger om med bugning och ursäktanden kombinerade.
Jag ställer mig i incheckningskön och försöker fråga första bästa japan om vad jag behöver göra med mitt bagage för att kunna få med det på flyget. Den första som jag frågar är någorlunda snäll, men artighetsfraserna skulle hon verkligen behöva jobba på ... ... (Gäller alla anställda på Narita!!) När jag väl har kommit fram till incheckningen möts jag av tyken japan som inte passar ett dugg med att ha ett serviceyrke. Det känns inte som jag är i Japan längre och jag blir ständigt dumförklarad av henne samtidigt som hon inte ger mig konkreta tips om hur jag ska göra. Min väska vägs och den väger 29 kg ... Så jag för instruktioner om vad som gäller, samtidigt som att jag får två val: Antingen att betala en avgift på ca. 230 euro för att kunna få med bagaget, eller att jag packar om lite för att posta ... Den stora frågan för mig är bara om pengarna ens räcker till något av alternativen! I plånboken har jag ca. 9000 yen kvar i sedlar + lite småpengar ...
Jag får panik och går bort för att packa om mina grejer. Det första jag gör är att lägga ner en massa småsaker i mina jackfickor för att lätta vikten på den stora resväskan. Vissa grejer går mot all förmodan att få ner i ryggsäcken och den lilla väskan med de viktiga sakerna i med. Men efter ett tag märker jag att det inte hjälper så mycket.
"Hej Jesper!" hör jag från kön. "Vem är det!?!" tänker jag samtidigt som jag reser på huvudet och får se att min gamla historielärare från GU, Martin (!!!) står i kön med sin familj och väntar på att checka in. Jag förklarar min chock för Martin lite lätt, och återgår till packningen för att hinna med. Tiden är knapp, och även om jag frågar de anställda om råd så svarar de antingen tyket eller ignorerar mig. :(
Det hela slutar med att jag slänger en massa gamla kläder, broschyrer och stenciler som jag ändå inte har så stor användning för. Martins familj kommer förbi och jag ber dem om hjälp. :( De är hur snälla som helst och erbjuder mig att lägga ner de tyngsta grejerna i deras packning eftersom de hade lite plats över. Jag ger dem tunga böcker som jag ändå inte behöver med en gång. (Kagome, de har lite av dina grejer!) Jag tur de grejer som jag skulle kunna skicka via posten och går sedan för att checka in. Väskan väger nu otroliga 21 kg, och jag får den incheckad!! Sen går Martin och jag tillsammans till posten för att skicka iväg lite grejer. (Marcus dina grejer ligger i ett paket som är skickat till min adress.) På posten är de mer japanska och hjälper mig ordentligt, som de egentligen borde ha gjort vid incheckningen med ... De säljer lådor jättebilligt, och de lägger ner mina färdigpackade grejer i ett stort paket som jag sedan skickar iväg hem. Jag fyller för övrigt i postsedeln i raketfart för att sedan springa till min gate. När jag nästan är klar så går Martin för att hinna handla lite souvenirer. Jag får en hemmagjord onigiri med konbu (inte direkt mitt favoritinnehåll, men tiggare får ju inte klaga!) och en flaska med läsk för att inte svälta ihjäl.
Mot all förmodan så klarar jag alla säkerhetskontroller, och allt går som en dans. Den enda missen jag gjorde efter det här var att jag glömde posta tillbaka mitt sjukförsäkringskort till Kodaira stad ... Fast jag tror inte det gör så mycket i och med att jag redan hade informerat dem om när jag skulle åka hem o.s.v. Får nog maila dem för säkerhets skull. Om man frågar någon på flygplatsen om de kan lägga kuvertet i brevlådan åt en, så svarar de tyket att det är ens eget ansvar ... fast jag är vid det här laget redan vad vid de Narita-anställdas uppkäftiga attityd, så jag blir inte så arg som förut.
Jag hinner precis på flyger och hinner möta upp Martin och hans familj på vägen till gaten, så vi går ombord ihop. Våra platser är dock inte bredvid varandra. Så var pratstund tar slut där för tillfället.
På planet från Tokyo till Helsingfors sitter jag bredvid en 19-årig kille som går på Keiou och är på väg till Sankt Petersburg. :o Hans pappa var tydligen diplomat. ;o Dock var killen själv socialt handikappad och ensambarn (ovanlig kombination ... ) så vi fick inte pratat så mkt som jag ville. :/ Vi gillade båda Pokémon och Fire Emblem, men alla vår konversationer gick ut på att jag frågade honom något och att han svarade (ofta rätt artigt/avståndstagande med) ... så det var rätt uttråkande att inte få ngt gensvar. :/ När jag frågade honom varför han inte pratade, så sa han att det "är svårt för japaner" att göra det. :S Jag sa att sådana stereotyper borde krossas, vilket han log lite lätt som svar till ... men mkt mer konversation med Kyousuke (som han hette) blev det inte på resan. Så förutom att äta och gå på toa på resan så läste jag lite ur en bok och lyssnade på musik samtidigt som jag slumrade till då och då, lyssnade t.ex. på ett norsk språkprogram som jag inte kom ihåg att jag hade hunnit lyssna klart på (Hade antagligen somnat innna slutet.) när en flygvärdinna kom och delade ut mat.
Väl framme i Helsingfors märker jag att bytet är mycket kortare än vad jag hade trott ... (Samma historia förra gången jag skulle hem från Japan.) Så trots att de nu har infört en snabbkö för dem med korta byten, så verkar det som jag enligt tidtabellen inte ska hinna med planet till Göteborg. Jag springer igenom hela flygplatsen för att komma till min gate. O_o; Seriöst, kunde de inte ha valt en närmare gate?! När jag väl kommer fram till min gate så är de som kollar in min biljett jättelugna och hänvisar mig till en trappa ner till en buss. Väl nere vid busshålllplatsen öppnar en finsk gubbe en dörr utåt åt mig så att jag kommer in på en buss, som det bara sitter en annan passagerare på. "Varför åker inte bussen när det är så bråttom?!" tänker jag samtidigt som min panik växer sig större, den andra passageraren verkar också vara svensk, så jag funderar på att gå fram till henne och prata, men just i det ögonblicket kommer tre kineser in. (Utbytesstudenter?) Det jag slås av är att alla är jättelånga. XD Seriöst t.o.m. asiaterna är långa nu för tiden!! *dvärg* ; _ ; Förstår bara lite av de säger. :/ (Mandarin) Men de ser lika mycket ut som frågetecken som jag och den andra svensken över att bussen inte åker.
Ca. 10 min efteråt kommer den finska gubben tillbaka och kör det oförändrade passagerarantalet till planet. Sätter mig på planet, och det börjar för första gången verkligen kännas att jag är på väg hem.
Och efter 1h 20 min är jag något försenad tillbaka på västsvensk mark! Det var verkligen en speciell känsla att se det oförändrade fuktiga, "när som helst redo att braka ut i ösregn"-Sverige. ^^ På flygplatsen var min familj där och välkomnade mig. :'3
Det är jätteskönt att vara hemma, men mitt rum är som ett bombnedslag. XD (Min pappa håller på att bygga om det. XD) Så jag bor på övervåningen nu.
Min mobil fungerar inte än btw ... -_-;
För övrigt är jag helt galet skuldsatt.
Men det ska nog ordna sig. :3
Tiden innan jag skulle åka hem till Sverige var fylld av olika farvälfester, jag hade inte en ledig stund, och på den lilla lediga tiden jag hade så försökte jag packa så gott det gick, men i slutändan hade jag ändå missberäknat hela situationen.
Problemen började när jag skulle säga upp mitt mobilabonnemang. Jag trodde att jag bara skulle betala en månadsavgift, men tydligen hade inte den förra månadens kostnad dragits av från mitt konto. (I efterhand kan jag nu säga att det antagligen berodde på att jag hade börjat tömma kontot på pengar sen flera veckor innan.) Så jag fick betala två st. månadsbelopp på totalt ca. 9000 yen ... vilket var dubbelt så mycket som jag trodde, så efter jag hade betalat det så skyndade jag mig hem för att berätta för hela internetvärlden att min ekonomi hade kraschat och att jag inte skulle kunna ta mig till flygplatsen eftersom jag bara hade ca. 500 yen kvar totalt! (Kostar ca. 1500 yen till flygplatsen.) Efter många om och men, så slutade det med att en av min pappas arbetskamrater lånade ut 1000 kr till mig eftersom hon hade ett Nordea-bankkonto. (Det hade gått för personer med andra bankkonton att låna ut eftersom överförningen skulle ta för lång tid.) Så efter det så gick Weiwei, Minji och jag till bankomaten vid stationen innan den stängde, och jag fick ut pengarna som jag genast använde en liten del av för att köpa middag och frukost till morgonen efteråt för.
Nästa problem kommer mot kvällen. Jag har utlyst en avskedsfest för mig vilken ska börja kl. 22, klockan 21:30 märker jag att omöjligt kommer bli klar med packningen innan dess, och eftersom jag inte kan använda min mobil längre, så är jag tvungen att gå och hämta dem som inte kan komma in i B-byggnaden nere vid porten vid 22 i.a.f.
När alla har kommit in som ska, så är jag lite i B8-köket tills packningsstressen kommer tillbaka. Hela kvällen fortsätter med att jag springer fram och tillbaka mellan köket, mitt rum och soptunnorna ... D:
Klockan två (ungefär) på morgonen så kommer Ramona, Yunmi, Häyun och Myángshin och tar faväl av mig. :'( Det var jättesorgligt och Ramona kramade om mig minst tre gånger ... Det här var nog ett av de jobbigaste farvältagandena hittills ... :'( Men efter 20 min så gick alla tillbaka till sina rum för att lägga sig, och min packning fortsätter ... till fem. Så precis när jag ska lämna av de sista grejerna som jag inte längre behöver i B8-köket, så kommer min tyska karaoke-kompis Mandey ut från hissen på samma våning för att säga hejdå till mig. :o Hon hade skrivit till mig förut att hon hade varit borta under kvällen, men inte kunde väl komma tillbaka vid den här tiden när inte ens tågen går?! :o Hon berättade för mig att hon hade kommit hem mycket tidigare, men att hon hade satt sig vid datorn när hon kom hem, sen hade hon börjat läsa en intressant bok, och till sist hade hon kollat upp en massa saker på datorn ... och vips så var klockan fem! XD Så hon tänkte att hon skulle ta sig till B8 för att kolla om jag fortfarande var kvar i Japan. I.a.f, vi tog farväl av varandra, jag fixade de sista grejerna med rummet, och ringde till sist vaktstugan så att en kontrollant skulle kunna komma till mitt rum och göra den sista checken av rummet.
Redan nu märker jag att det kommer bli ganska problematiskt att ta sig till flygplatsen. Vakten/kontrollanten/vad man nu vill kalla honom hjälper mig med att slänga det sista som ska slängas. (Tofflor o.s.v.) Jag lämnar nyckeln till honom sen efter en sista koll av rummet, och så börjar helvetsfärden.
Redan när jag har kommit ut från elevhemsområdet är jag andfådd till döden. Det jag bär är: En resväska på 30 kg, en ryggsäck på 10 kg, en gigantisk plastpåse som jag har lagt allt som inte fick plats i de andra väskorna i vilken säkert väger flera kilo, en liten väska med dator, kamera och elektronisk ordlista, samt en minimal väska med tågkort, plånbok, pass och andra nyttigheter i. Hur mycket allt vägde visst jag inte ens då, men vid tillfället ville jag inte ens börja reflektera över det ...
Det tar säkert 10 min längre att gå till stationen än vad det brukar göra. När jag har kommit fram så testar jag i spärrarna om pengarna på kortet räcker, vilket de gör. Grejen är bara den att t.o.m. den största spärringången känns lite för liten för mig, så spärrautomaterna hinner glömma bort att jag har registerat mitt kort ... När jag sätter fram kortet igen får jag fram ett felmeddelande, det fortsätter i 10 sekunder tills spärrvakten öppnar spärrarna åt mig av medkänsla. När jag väl har kommit in i stationen så kommer tåget med en gång! (Jag som hade tänkt ladda på mitt kort ... ) Så jag använder all min styrka för att lyfta upp min tunga resväska för den korta trappuppgången till platformen, och jag hinner med tåget!! Yay! Jag är andfådd hela resan från Hitotsubashigakuen till Kokubunji och vågar knappt tänka på hur det ska gå att komma igenom spärrarna från Seibu till JR på Kokubunji station ...
Jag kommer fram till Kokubunji, och tar en lätt vilopaus vid platformen för att undvika att köra in min resväska i folkmassan. Jag är nästan sist att lämna platformen av alla. När jag kommer fram till bytesspärrarna mot JR så påminns jag om hur smala sådana spärrar är. Jag fumlar med min lilla väska för att få upp tågkortet och lyckas registera mitt kort. De här spärrarna är tydligen mer generösa med tiden jämfört med Seibus, så jag hinner igenom, men lätt var det inte att bära igenom alla grejerna ...
Jag tar hissen ner till platformen där tågen mot Tokyo går, och den långa resan till Keisei-linjen börjar. Sammanfattningsvis så är jag dödstrött på tågen och somnar nästan av utmattning. När jag väl byter tåg och får gå en bit så blir det många småpauser och jag undrar vad jag egentligen har gett mig in på.
Mot all förmodan lyckas jag ta mig till Keisei-linjens Funabashi station. Väl på stationen märker jag att min sköldpaddsgång mellan alla byten har fått tiden att gå mycket snabbare än vad jag hade planerat, så jag köper en biljett för att kunna åka med Skyliner, som jag sparar in några minuter på ... och framför allt så får jag garanterad sittplats. Jag köper en dricka på stationen (Det är tusen gånger mer komplicerat med allt mitt bagage än vad det låter när ni läser det här ska ni veta!!) och försöker ta det så lugnt det går innan tåget kommer.
När väl expresståget kommer så är jag lite orolig på om jag ska hinna på eller inte, men det gör jag ... Problemet är bara att gångarna i tåget är trådsmala och det finns ingen chans att jag kan komma in med allt mitt bagage till min plats. (Väskhyllorna är fulla.) Så jag går en liten bit och upptäcker än en gång hur omöjligt det är ... Så efter ca. en minut av kaos och kristänkande så tar jag hälften av mitt bagage till min plats, för att sedan gå tillbaka till platsen i gången där jag har lämnat min resväska ... När jag kommer tillbaka till min plats märker jag att allt ändå inte får plats. XD Men till min lycka så sitter det en snäll man på andra sidan gången som tar min stora plastpåse och sätter den vid sina fötter. :'3 Jag tackar honom flera gånger, men han ler knappt ens som gensvar. ^^;;
Efter en ganska lång tågresa som jag aldrig vill ska ta slut, så kommer vi fram till Narita flygplats terminal 2, där jag ... och (!) mannen som tog hand om min stora plastpåse ska av. Så han hjälper mig att ta bära ut plastpåsen ur tåget, och inte nog med det så bär han den ända fram till min incheckningen!!! Trots att jag är tvungen att fylla på mitt tågkort och är väldigt långsam att ta mig fram, så har han tålamod och ja, han är världens snällaste människa. Det visar sig att våra incheckningsställen är väldigt nära varandra, så jag tar farväl av honom vid hans incheckning och tackar honom hjärtligt flera gånger om med bugning och ursäktanden kombinerade.
Jag ställer mig i incheckningskön och försöker fråga första bästa japan om vad jag behöver göra med mitt bagage för att kunna få med det på flyget. Den första som jag frågar är någorlunda snäll, men artighetsfraserna skulle hon verkligen behöva jobba på ... ... (Gäller alla anställda på Narita!!) När jag väl har kommit fram till incheckningen möts jag av tyken japan som inte passar ett dugg med att ha ett serviceyrke. Det känns inte som jag är i Japan längre och jag blir ständigt dumförklarad av henne samtidigt som hon inte ger mig konkreta tips om hur jag ska göra. Min väska vägs och den väger 29 kg ... Så jag för instruktioner om vad som gäller, samtidigt som att jag får två val: Antingen att betala en avgift på ca. 230 euro för att kunna få med bagaget, eller att jag packar om lite för att posta ... Den stora frågan för mig är bara om pengarna ens räcker till något av alternativen! I plånboken har jag ca. 9000 yen kvar i sedlar + lite småpengar ...
Jag får panik och går bort för att packa om mina grejer. Det första jag gör är att lägga ner en massa småsaker i mina jackfickor för att lätta vikten på den stora resväskan. Vissa grejer går mot all förmodan att få ner i ryggsäcken och den lilla väskan med de viktiga sakerna i med. Men efter ett tag märker jag att det inte hjälper så mycket.
"Hej Jesper!" hör jag från kön. "Vem är det!?!" tänker jag samtidigt som jag reser på huvudet och får se att min gamla historielärare från GU, Martin (!!!) står i kön med sin familj och väntar på att checka in. Jag förklarar min chock för Martin lite lätt, och återgår till packningen för att hinna med. Tiden är knapp, och även om jag frågar de anställda om råd så svarar de antingen tyket eller ignorerar mig. :(
Det hela slutar med att jag slänger en massa gamla kläder, broschyrer och stenciler som jag ändå inte har så stor användning för. Martins familj kommer förbi och jag ber dem om hjälp. :( De är hur snälla som helst och erbjuder mig att lägga ner de tyngsta grejerna i deras packning eftersom de hade lite plats över. Jag ger dem tunga böcker som jag ändå inte behöver med en gång. (Kagome, de har lite av dina grejer!) Jag tur de grejer som jag skulle kunna skicka via posten och går sedan för att checka in. Väskan väger nu otroliga 21 kg, och jag får den incheckad!! Sen går Martin och jag tillsammans till posten för att skicka iväg lite grejer. (Marcus dina grejer ligger i ett paket som är skickat till min adress.) På posten är de mer japanska och hjälper mig ordentligt, som de egentligen borde ha gjort vid incheckningen med ... De säljer lådor jättebilligt, och de lägger ner mina färdigpackade grejer i ett stort paket som jag sedan skickar iväg hem. Jag fyller för övrigt i postsedeln i raketfart för att sedan springa till min gate. När jag nästan är klar så går Martin för att hinna handla lite souvenirer. Jag får en hemmagjord onigiri med konbu (inte direkt mitt favoritinnehåll, men tiggare får ju inte klaga!) och en flaska med läsk för att inte svälta ihjäl.
Mot all förmodan så klarar jag alla säkerhetskontroller, och allt går som en dans. Den enda missen jag gjorde efter det här var att jag glömde posta tillbaka mitt sjukförsäkringskort till Kodaira stad ... Fast jag tror inte det gör så mycket i och med att jag redan hade informerat dem om när jag skulle åka hem o.s.v. Får nog maila dem för säkerhets skull. Om man frågar någon på flygplatsen om de kan lägga kuvertet i brevlådan åt en, så svarar de tyket att det är ens eget ansvar ... fast jag är vid det här laget redan vad vid de Narita-anställdas uppkäftiga attityd, så jag blir inte så arg som förut.
Jag hinner precis på flyger och hinner möta upp Martin och hans familj på vägen till gaten, så vi går ombord ihop. Våra platser är dock inte bredvid varandra. Så var pratstund tar slut där för tillfället.
På planet från Tokyo till Helsingfors sitter jag bredvid en 19-årig kille som går på Keiou och är på väg till Sankt Petersburg. :o Hans pappa var tydligen diplomat. ;o Dock var killen själv socialt handikappad och ensambarn (ovanlig kombination ... ) så vi fick inte pratat så mkt som jag ville. :/ Vi gillade båda Pokémon och Fire Emblem, men alla vår konversationer gick ut på att jag frågade honom något och att han svarade (ofta rätt artigt/avståndstagande med) ... så det var rätt uttråkande att inte få ngt gensvar. :/ När jag frågade honom varför han inte pratade, så sa han att det "är svårt för japaner" att göra det. :S Jag sa att sådana stereotyper borde krossas, vilket han log lite lätt som svar till ... men mkt mer konversation med Kyousuke (som han hette) blev det inte på resan. Så förutom att äta och gå på toa på resan så läste jag lite ur en bok och lyssnade på musik samtidigt som jag slumrade till då och då, lyssnade t.ex. på ett norsk språkprogram som jag inte kom ihåg att jag hade hunnit lyssna klart på (Hade antagligen somnat innna slutet.) när en flygvärdinna kom och delade ut mat.
Väl framme i Helsingfors märker jag att bytet är mycket kortare än vad jag hade trott ... (Samma historia förra gången jag skulle hem från Japan.) Så trots att de nu har infört en snabbkö för dem med korta byten, så verkar det som jag enligt tidtabellen inte ska hinna med planet till Göteborg. Jag springer igenom hela flygplatsen för att komma till min gate. O_o; Seriöst, kunde de inte ha valt en närmare gate?! När jag väl kommer fram till min gate så är de som kollar in min biljett jättelugna och hänvisar mig till en trappa ner till en buss. Väl nere vid busshålllplatsen öppnar en finsk gubbe en dörr utåt åt mig så att jag kommer in på en buss, som det bara sitter en annan passagerare på. "Varför åker inte bussen när det är så bråttom?!" tänker jag samtidigt som min panik växer sig större, den andra passageraren verkar också vara svensk, så jag funderar på att gå fram till henne och prata, men just i det ögonblicket kommer tre kineser in. (Utbytesstudenter?) Det jag slås av är att alla är jättelånga. XD Seriöst t.o.m. asiaterna är långa nu för tiden!! *dvärg* ; _ ; Förstår bara lite av de säger. :/ (Mandarin) Men de ser lika mycket ut som frågetecken som jag och den andra svensken över att bussen inte åker.
Ca. 10 min efteråt kommer den finska gubben tillbaka och kör det oförändrade passagerarantalet till planet. Sätter mig på planet, och det börjar för första gången verkligen kännas att jag är på väg hem.
Och efter 1h 20 min är jag något försenad tillbaka på västsvensk mark! Det var verkligen en speciell känsla att se det oförändrade fuktiga, "när som helst redo att braka ut i ösregn"-Sverige. ^^ På flygplatsen var min familj där och välkomnade mig. :'3
Det är jätteskönt att vara hemma, men mitt rum är som ett bombnedslag. XD (Min pappa håller på att bygga om det. XD) Så jag bor på övervåningen nu.
Min mobil fungerar inte än btw ... -_-;
För övrigt är jag helt galet skuldsatt.
Men det ska nog ordna sig. :3
2009/08/03
Tips för varma Tokyo-dagar
1. Gå till närmaste 99/100-yen-shop och köp en enlitersförpackning med valfri god dricka.
2. Lägg den i frysen på natten innan en het morgondag.
3. Ta ut den på morgonen och lägg i den i kylen.
4. Ta fram den när det börjar bli som varmast ute, och krossa innehållet genom att mosa isen i förpackningen utifrån.
5. Häll upp i ett glas.
6. Hemmagjord kakigoori!! (欠き氷 - krossad is)
Äts självklart med sked. ☆
2. Lägg den i frysen på natten innan en het morgondag.
3. Ta ut den på morgonen och lägg i den i kylen.
4. Ta fram den när det börjar bli som varmast ute, och krossa innehållet genom att mosa isen i förpackningen utifrån.
5. Häll upp i ett glas.
6. Hemmagjord kakigoori!! (欠き氷 - krossad is)
Äts självklart med sked. ☆
2009/08/02
Två veckor kvar
Nu är det bara lite mindre än två veckor kvar, och det känns så otroligt overkligt. Jag är helt säker på att det kommer bli som Kagome berättade för mig att det var när hon kom hem från England; allt kommer kännas som en dröm. I mitt fall en till mestadels bra och lärorik dröm. Jag känner att jag har lärt mig så mycket i Japan, dels i skolan, och dels bara genom att bo själv och lära känna mig själv.
Den senaste tiden har jag lyckats bli vän med flera som jag bara har varit bekanta med sen början, och det känns därför väldigt jobbigt att vara tvungen att åka hem. :( Dem som jag har lärt känna bäst kommer jag garanterat träffa igen! Men många kanske jag aldrig kommer se igen i hela mitt liv, och den tanken gör mig lite orolig.
Här kommer ett öppet meddelande till mina sponsorer:
De kommer ha utförsäljning av allt på Book-off vid Hitotsubashigakuen station, här där jag bor, och det betyder att de redan billiga grejerna knappt kommer kosta någonting alls; med andra ord måste jag shoppa loss. Sen har jag bara ca. 4000 yen kvar att leva på under två partyfyllda veckor så jag tvivlar på att pengarna kommer räcka ... (Fan vad jag har spräckt min budget.) Så donationer mottages gärna. :) *Girig*
Den senaste tiden har jag lyckats bli vän med flera som jag bara har varit bekanta med sen början, och det känns därför väldigt jobbigt att vara tvungen att åka hem. :( Dem som jag har lärt känna bäst kommer jag garanterat träffa igen! Men många kanske jag aldrig kommer se igen i hela mitt liv, och den tanken gör mig lite orolig.
Här kommer ett öppet meddelande till mina sponsorer:
De kommer ha utförsäljning av allt på Book-off vid Hitotsubashigakuen station, här där jag bor, och det betyder att de redan billiga grejerna knappt kommer kosta någonting alls; med andra ord måste jag shoppa loss. Sen har jag bara ca. 4000 yen kvar att leva på under två partyfyllda veckor så jag tvivlar på att pengarna kommer räcka ... (Fan vad jag har spräckt min budget.) Så donationer mottages gärna. :) *Girig*
2009/07/24
敬语不好
昨天晚上我看了我的两个好留学生朋友（两个人都女性）。一个中国人和一个韩国人。
我们最近每天都见面了，吃晚饭。
我们在吃饭的时候，我的别的韩国朋友（男性）来到了。
我们都对他用韩国文说"你好"。
他怒了，对我们用韩国文说"你们为什么不用敬语对我说吗？"。
我和我的中国朋友都，当然不懂韩国文。不知道他说什么。
男人走了。
我还在的韩国朋友哭了。
"为什么人都不可以做朋友吗？"
我们最近每天都见面了，吃晚饭。
我们在吃饭的时候，我的别的韩国朋友（男性）来到了。
我们都对他用韩国文说"你好"。
他怒了，对我们用韩国文说"你们为什么不用敬语对我说吗？"。
我和我的中国朋友都，当然不懂韩国文。不知道他说什么。
男人走了。
我还在的韩国朋友哭了。
"为什么人都不可以做朋友吗？"
2009/07/02
En galen korean
Tänkte bara skriva av mig lite. XD
I morse hade jag en av mina roligaste konversationslektioner någonsin. :D Just nu så ska vi förbereda våra sista ämnesredovisningar, så vi håller just nu på att bestämma ämnen som vi ska prata om. Mitt, och en kines i min klass, ämne blev, till min fördel, den bakvända bilden av japansk politik i media. I Sverige är det ju väldigt vanligt att man får höra vad partier vill göra med Sverige i media, men i på japansk TV så pratar de i stort sett bara om vilka personer som ingår i olika partier och om de är lämpliga ledare ... Så, i.a.f. jag, har en väldigt dålig uppfattning av vad de olika partierna egentligen står för. :/
Nog om det. XD
De som jag har konversationslektionerna med är helt otroligt härliga människor. De flesta är väldigt lätta att få kontakt med, och förstås har alla en väldigt hög japanskanivå eftersom det är nivå ett (På vår skola har vi 4 olika nivåer, där 4 är lättast, och 1 svårast.)
Två av personerna som sticker ut mest är Wang (Använder bara efternamnet här.) och ... ja, vad heter han? XD Det låter som han heter Sanha eller nåt i förnamn, men jag är inte riktigt säker. Han verkar i.a.f. vara en helskön kille, som antingen är kristen eller går på droger, för jag kan verkligen inte fatta hur han har fått en sån flower power-aktig personlighet som han just har.
I dag när han skulle presentera sitt ämne, så var han härligt oförberedd. Så han körde sin vanliga, speciella stil och sa att vi skulle leta efter ämnet i våra hjärtan(?). XD Hans egentliga ämne var "Utbytesstudenters liv i Japan", men till slut blev det "Vill ha japanska vänner", eftersom vi efter att ha snackat en stund kom på hur svårt det egentligen är att få bra japanska vänner, speciellt att få vänner som inte är intresserad av utländsk kultur från början. Har flera personliga erfarenheter av det, vilka jag inte orkar ta upp just nu, men man märker att man kan bli vän med de andra icke-japanska eleverna nästan med en gång, medan det kan ta ett ganska bra tag att bli det med japaner. Synd är vad det är. :(
När jag presenterade mitt ämne för de andra så sa den galna koreanen att jag inte var japansk när jag sa det. XD Liksom ... Ja, wtf? Jag är svensk. Sen kom följdfrågan hur länge jag hade varit i Japan, då alla blev överraskade att det bara var lite mindre än ett år ... Fast jag har ju läst japanska i ca. 7 år nu. x_x; Jag är gammal.
Ikväll blir det lektion i svenska igen. ;D
I morse hade jag en av mina roligaste konversationslektioner någonsin. :D Just nu så ska vi förbereda våra sista ämnesredovisningar, så vi håller just nu på att bestämma ämnen som vi ska prata om. Mitt, och en kines i min klass, ämne blev, till min fördel, den bakvända bilden av japansk politik i media. I Sverige är det ju väldigt vanligt att man får höra vad partier vill göra med Sverige i media, men i på japansk TV så pratar de i stort sett bara om vilka personer som ingår i olika partier och om de är lämpliga ledare ... Så, i.a.f. jag, har en väldigt dålig uppfattning av vad de olika partierna egentligen står för. :/
Nog om det. XD
De som jag har konversationslektionerna med är helt otroligt härliga människor. De flesta är väldigt lätta att få kontakt med, och förstås har alla en väldigt hög japanskanivå eftersom det är nivå ett (På vår skola har vi 4 olika nivåer, där 4 är lättast, och 1 svårast.)
Två av personerna som sticker ut mest är Wang (Använder bara efternamnet här.) och ... ja, vad heter han? XD Det låter som han heter Sanha eller nåt i förnamn, men jag är inte riktigt säker. Han verkar i.a.f. vara en helskön kille, som antingen är kristen eller går på droger, för jag kan verkligen inte fatta hur han har fått en sån flower power-aktig personlighet som han just har.
I dag när han skulle presentera sitt ämne, så var han härligt oförberedd. Så han körde sin vanliga, speciella stil och sa att vi skulle leta efter ämnet i våra hjärtan(?). XD Hans egentliga ämne var "Utbytesstudenters liv i Japan", men till slut blev det "Vill ha japanska vänner", eftersom vi efter att ha snackat en stund kom på hur svårt det egentligen är att få bra japanska vänner, speciellt att få vänner som inte är intresserad av utländsk kultur från början. Har flera personliga erfarenheter av det, vilka jag inte orkar ta upp just nu, men man märker att man kan bli vän med de andra icke-japanska eleverna nästan med en gång, medan det kan ta ett ganska bra tag att bli det med japaner. Synd är vad det är. :(
När jag presenterade mitt ämne för de andra så sa den galna koreanen att jag inte var japansk när jag sa det. XD Liksom ... Ja, wtf? Jag är svensk. Sen kom följdfrågan hur länge jag hade varit i Japan, då alla blev överraskade att det bara var lite mindre än ett år ... Fast jag har ju läst japanska i ca. 7 år nu. x_x; Jag är gammal.
Ikväll blir det lektion i svenska igen. ;D
2009/06/30
Lugnet före stormen
Tänkte börja det här inlägget med att säga att det faktiskt inte är förbjudet att kommentera inläggen här. :o
Den senaste tidens scoop:
Ippei är Jehovas vittne.
Det är väl därför han är lite skum till och från. :P
Träffade en galen, japansk tjej, som jag har en lektion gemensamt med, innan jag skulle åka hem i dag. Hon påminde mig om att man ska skriva en kort uppsats om arbetet som vi gör tillsammans på vår lektion. Lektionen har hittar typ "Specialföreläsning" om man översätter namnet på den, så det säger ju inte så mkt om den ... Det vi gör på den lektionen är i.a.f. att gå igenom olika språk och dialekter och så som deltagarna i kursen har. Den är jätteintressant och så, men det är lite synd när personer är oförberedda/hetsiga under sina presentationer ...
Så det känns verkligen som om det är "lugnet" före stomen just nu på sätt och vis. Å ena sidan har jag hur mycket som helst att göra redan nu, men det mesta av det är ju helt frivilliga grejer, som t.ex. min volontärinsats som svensklärare här på elevhemmet och som medlem i språkcommunityns styrelse. En annan anledning till min ständiga upptagenhet är mitt internetberoende, resorna till Youhei och mitt självvalda råplugg av kanji.
Vad gäller kanjipluggandet, så är det dock något som jag inte vill sluta med alls. Den senaste tiden har det blivit en massa repetitioner. (Använder ett program som heter Anki för att lära mig kanji.) Men man lär sig så himla mycket. Läste en tidningsartikel om det politiska läget i Japan nu på läsförståelsen i dag, och i en mening var nästan alla ord, ord som jag hade lagt till i Anki under min vistelse i Japan.
Så även om jag inte känner själv att jag har utvecklats jättemycket, så vet jag att det måste vara en stor skillnad på min japanska sen jag kom hit och nu. Några grej som jag vet att jag har blivit mycket bättre på är att uttrycka mig i skrift, teckenkunskap, allmänt ordförråd, prata "manligt" och att förstå sluddrig kill-japanska. :D
Även om jag rör till grejer rätt rejält ibland, så gör jag mig ändå förstådd. :)
Ångrar inte ett dugg att jag kom hit, och skulle mer än gärna komma tillbaka.
Men just nu vill jag nog bara komma hem till min bas i Sverige ett tag.
I.o.f.s. kommer jag nog drabbas av akut uttråkning när Hannah har åkt till Japan, men jag har fortfarande kvar Kagome, även om hon bor lång bort ... Sen får jag väl se hemkomsten som en utmaning med, och försöka få nya vänner. ^^ Hoppas det kommer några intressanta japaner på utbyte till Göteborg nu i höst. :D
KAGOME KOMMER HIT PÅ FREDAG!!! <3
Den senaste tidens scoop:
Ippei är Jehovas vittne.
Det är väl därför han är lite skum till och från. :P
Träffade en galen, japansk tjej, som jag har en lektion gemensamt med, innan jag skulle åka hem i dag. Hon påminde mig om att man ska skriva en kort uppsats om arbetet som vi gör tillsammans på vår lektion. Lektionen har hittar typ "Specialföreläsning" om man översätter namnet på den, så det säger ju inte så mkt om den ... Det vi gör på den lektionen är i.a.f. att gå igenom olika språk och dialekter och så som deltagarna i kursen har. Den är jätteintressant och så, men det är lite synd när personer är oförberedda/hetsiga under sina presentationer ...
Så det känns verkligen som om det är "lugnet" före stomen just nu på sätt och vis. Å ena sidan har jag hur mycket som helst att göra redan nu, men det mesta av det är ju helt frivilliga grejer, som t.ex. min volontärinsats som svensklärare här på elevhemmet och som medlem i språkcommunityns styrelse. En annan anledning till min ständiga upptagenhet är mitt internetberoende, resorna till Youhei och mitt självvalda råplugg av kanji.
Vad gäller kanjipluggandet, så är det dock något som jag inte vill sluta med alls. Den senaste tiden har det blivit en massa repetitioner. (Använder ett program som heter Anki för att lära mig kanji.) Men man lär sig så himla mycket. Läste en tidningsartikel om det politiska läget i Japan nu på läsförståelsen i dag, och i en mening var nästan alla ord, ord som jag hade lagt till i Anki under min vistelse i Japan.
Så även om jag inte känner själv att jag har utvecklats jättemycket, så vet jag att det måste vara en stor skillnad på min japanska sen jag kom hit och nu. Några grej som jag vet att jag har blivit mycket bättre på är att uttrycka mig i skrift, teckenkunskap, allmänt ordförråd, prata "manligt" och att förstå sluddrig kill-japanska. :D
Även om jag rör till grejer rätt rejält ibland, så gör jag mig ändå förstådd. :)
Ångrar inte ett dugg att jag kom hit, och skulle mer än gärna komma tillbaka.
Men just nu vill jag nog bara komma hem till min bas i Sverige ett tag.
I.o.f.s. kommer jag nog drabbas av akut uttråkning när Hannah har åkt till Japan, men jag har fortfarande kvar Kagome, även om hon bor lång bort ... Sen får jag väl se hemkomsten som en utmaning med, och försöka få nya vänner. ^^ Hoppas det kommer några intressanta japaner på utbyte till Göteborg nu i höst. :D
KAGOME KOMMER HIT PÅ FREDAG!!! <3
2009/06/25
Värmen förstör oss
Den senaste tiden har vädret här varit helskumt. På morgonen är det mulet och ser ut som det ska börja ösregna när som helst, men sen mot lunch så klarnar det upp, och blir olidigt varmt. Enligt väderleksrapporten så har vi ca. 30 grader här när det är som varmast på dagen, och temperaturen går inte ens under 20-graderssträcket på natten ... så med andra ord har vi "svenska" tropiska nätter här just nu. (I Japan räknas en natt som tropisk om temperaturen aldrig går under 25 grader, i Sverige 20. ^^; )
Min granne Pak har pg.a. värmen tappat hungern, och har blivit mer anorektiskt smal än vanligt. Så när han på skämt svarade på min kommentar om hans figur igår: "Gör mat åt mig", så gjorde jag fakiskt det. XD Fast det var mer eller mindre planerat att jag skulle gör mat till många igår. Min kompis Fang (芳) (Samma tecken i slutet som i Huifang för alla som känner henne btw.) och jag brukar ha pluggkvällar på onsdagar då jag lär henne engelska, och hon lär mig mandarin, och så brukar vi ha en paus i mitten då vi lagar mat ihop. I går föll valet på japansk curry, och vi hade planerat att bjuda vår koreanska lärare på mat sen innan. Heh, ja, språkgalna som vi är så bjuder vi in en korean efter att vi är klara med kinesiskan, så att vi både ska kunna plugga koreanska. Koreanen heter Yun, och är en äldre tjej (definitionsproblem ... ) som verkar ha läst på universitetet i ett oändligt antal år, trots att hon bara verkar vara 30-nånting. Hon har varit koreanskalärare för utlänningar i Sydkorea, så hon har erfarenheten, grejen är bara den att hennes japanska har väldigt koreansk intonation, så ibland är det svårt att förstå vad hon säger. Men smart, det är hon allt. Just nu forskar hon om kaffe ... ... och nu märker jag hur osammanhängande hela det här stycket har blivit.
Hursomhelst har jag väldigt kul hela tiden, men skulle gärna ha lite mer tid för att ta det lugnt och ro.
Äsch, det får man la ta sen, när man har kommit hem till Göttelaborg.
Joey i vårt ny-gosedjurs-dekorerade kök. <3
Min granne Pak har pg.a. värmen tappat hungern, och har blivit mer anorektiskt smal än vanligt. Så när han på skämt svarade på min kommentar om hans figur igår: "Gör mat åt mig", så gjorde jag fakiskt det. XD Fast det var mer eller mindre planerat att jag skulle gör mat till många igår. Min kompis Fang (芳) (Samma tecken i slutet som i Huifang för alla som känner henne btw.) och jag brukar ha pluggkvällar på onsdagar då jag lär henne engelska, och hon lär mig mandarin, och så brukar vi ha en paus i mitten då vi lagar mat ihop. I går föll valet på japansk curry, och vi hade planerat att bjuda vår koreanska lärare på mat sen innan. Heh, ja, språkgalna som vi är så bjuder vi in en korean efter att vi är klara med kinesiskan, så att vi både ska kunna plugga koreanska. Koreanen heter Yun, och är en äldre tjej (definitionsproblem ... ) som verkar ha läst på universitetet i ett oändligt antal år, trots att hon bara verkar vara 30-nånting. Hon har varit koreanskalärare för utlänningar i Sydkorea, så hon har erfarenheten, grejen är bara den att hennes japanska har väldigt koreansk intonation, så ibland är det svårt att förstå vad hon säger. Men smart, det är hon allt. Just nu forskar hon om kaffe ... ... och nu märker jag hur osammanhängande hela det här stycket har blivit.
Hursomhelst har jag väldigt kul hela tiden, men skulle gärna ha lite mer tid för att ta det lugnt och ro.
Äsch, det får man la ta sen, när man har kommit hem till Göttelaborg.
Joey i vårt ny-gosedjurs-dekorerade kök. <3
2009/06/22
Ingen tid
Hej alla trogna kära bloggläsare!
Tyvärr har jag som vanligt inte ens tid för hälften av allt jag vill hinna med, så det blir inte något längre inläggen den här gången, utan bara en kort rapport på vad som händer i mitt liv just nu.
Ha det.
Tyvärr har jag som vanligt inte ens tid för hälften av allt jag vill hinna med, så det blir inte något längre inläggen den här gången, utan bara en kort rapport på vad som händer i mitt liv just nu.
- Jag har börjat twittra som en galning. Följ mig på: http://www.twitter.com/lysse_j eller genom den nya Twitter-rutan till höger.
- Jag har hur mycket läxor som helst.
- Jag har slutprov snart.
- Kagome kommer hit snart.
- Om allt går bra så kommer Youhei till Sverige nästa år.
- Min framtid är oviss. Vad ska jag göra? :x
- Facebook är min nya drog.
Ha det.
2009/05/28
Inneboende
Just nu är Marcus (från Hikarikai) här och bor hos mig. Hans största mål med att komma till Japan var att åka till Akihabara och shoppa loss, och eftersom vi redan har klarat av det, så gör vi inte så mycket för tillfället. Jag har ju skola också, så vi kan inte åka iväg till stan varje dag. :/ Men eftersom Yunmis, Ramonas och mitt klubbesök, som var tänkt nu till helgen, ställdes in p.g.a. Ramonas guidejobb, så funderar jag på att dra till Shinjuku, Harajuku och Sibuya för att visa runt lite där.
Som tack för att han får stanna här har Marcus tagit med sig två st. väluppskattade presenter till mig; boken "Ett träd med vida grenar - De indoeuropeiska språkens historia" av Ola Wikander, ett ungt och klart språkgeni, och CD-skivorna med alla låtarna från Eurovision Song Contest 2009. Boken är lika galet intressant som den förra av samma författare, "I döda språks sällskap", och den får mig att vilja plugga språkvetenskap. D: Den rippade CD:ns låtar spelas flitigt i mitt iTunes, och den låten som jag har lyssnat på mest, förutom Sveriges låt då, är ... *kollar upp* ... Albaniens bidrag! Vilket troligen beror på att jag inte hade låten förut. Den låt som jag lyssnade på mest innan jag fick CD:n är utom tvivel Ukrainas bidrag.
En annan sak jag har att rapportera är att mina pengar börjar ta slut, eller ja, jag kommer nog klara mig till början av juli med det jag har nu, men sen blir det svårt ... Så Marcus har tipsat mig om att skaffa ett jobb, men eftersom jag behöver tillåtelse från skolan, och snart ska åka hem så känns det lite sådär. :/ Å andra sidan så började jag ju jobba ungefär vid den här tiden förra året i Sverige. :/ Vi får se.
Som tack för att han får stanna här har Marcus tagit med sig två st. väluppskattade presenter till mig; boken "Ett träd med vida grenar - De indoeuropeiska språkens historia" av Ola Wikander, ett ungt och klart språkgeni, och CD-skivorna med alla låtarna från Eurovision Song Contest 2009. Boken är lika galet intressant som den förra av samma författare, "I döda språks sällskap", och den får mig att vilja plugga språkvetenskap. D: Den rippade CD:ns låtar spelas flitigt i mitt iTunes, och den låten som jag har lyssnat på mest, förutom Sveriges låt då, är ... *kollar upp* ... Albaniens bidrag! Vilket troligen beror på att jag inte hade låten förut. Den låt som jag lyssnade på mest innan jag fick CD:n är utom tvivel Ukrainas bidrag.
En annan sak jag har att rapportera är att mina pengar börjar ta slut, eller ja, jag kommer nog klara mig till början av juli med det jag har nu, men sen blir det svårt ... Så Marcus har tipsat mig om att skaffa ett jobb, men eftersom jag behöver tillåtelse från skolan, och snart ska åka hem så känns det lite sådär. :/ Å andra sidan så började jag ju jobba ungefär vid den här tiden förra året i Sverige. :/ Vi får se.
2009/05/13
Jaa!
Efter att ha gått upp klockan halv fyra för att kunna se Eurovision Song Contest på webben, kan jag säga att jag är mycket nöjd. De bästa bidragen gick vidare, scenen var stor och snygg, öppningarna till låtarna var snygga, grafiken till programmet var snygg, livestreamen på webben saknade lagg ... det enda man skulle kunna klaga på är att körmedlemmarnas mikrofoner i flera nummer var inställd på en alldeles för hög volym; det märktes nog tydligast i Sveriges och Turkiets nummer, otroligt synd. Sen hade jag personligen bytt ut Portugal mot Andorra i finalen, men man kan inte få allt ... ;)
Ikväll ska jag hålla ett enkelt tal i skolan om mig, Sverige och Göteborg på ett möte för personer som kan tänka sig att åka och studera i Sverige. :x Får se om jag lyckas slänga ihop något bra ...
Ikväll ska jag hålla ett enkelt tal i skolan om mig, Sverige och Göteborg på ett möte för personer som kan tänka sig att åka och studera i Sverige. :x Får se om jag lyckas slänga ihop något bra ...
2009/05/10
Svettigt
Idag har det varit jättevarmt ute. x_x; Säkert nära trettio grader. Har dörren till min balkong vidöppen och det blir ändå inte svalt härinne, trots att klockan är elva på kvällen.
Idag har jag först hjälpt en kinesisk kompis med sin engelskaläxa. Vi gick till en indisk restaurang med jättegod curry! De hade ett specialerbjudande för studerande, vilket bestod av två st. små skålar av valfri curry, en liten kopprishög och ett STORT nanbröd. Det var jättegott. ^_^ Fang, som tjejen som jag hjälpte heter, var läskigt snabb på att fatta upp fel och memorisera talet som hon skulle hålla, hon kom t.o.m. ihåg saker som vi precis hade rättat när hon drog igenom talet följande gång. Att förvänta sig att den hårt diciplinerade skolan i Kina kanske?
Efter att Fang hade gått hem var det en timma kvar till att jag skulle gå till en get-together med alla i styrelsen till en ny förening som jag har gått med i. (Därav att jag är så upptagen) Den heter (kanske har nämnt det här förut) ISDAK Language Community. (ISDAK är en förening för de utländska studenter som bor på elevhemmet som jag bor på.) Vi gick först till en kokhet izakaya med god mat, och träffade på folk som några från styrelsen kände som utan deras vetande jobbade där. ^^; Det är inte varje dag man får höra oartig japanska från servitriser i Japan ska ni veta.
Efter några timmar på där drog vi vidare till det (dyra) karaokestället bredvid. Jag sjöng en massa fåniga låtar eftersom de hade förväntat sig att jag skulle sjunga gulliga saker. :P Det var hur kul som helst, och framförallt var i stort sett alla (förutom möjligen en, XD nämner inga namn) JÄTTEBRA på att sjunga. :'3 Hoppas vi kan gå igen någon gång.
Dock har medlemskapet i styrelsen sin baksida ...
; O ; Jag måste bli klar med en reklamposter tills på tisdag!!
Blir nog ingen mangaklubb imorgon. :/ Hmm. Känns som om jag har varit där för lite den senaste tiden.
På tal om ingenting så har jag lyckats köpa biljetter åt Kagome och mig till en Gackt-konsert i juli! :D Ska bli min första konsert i Japan och jättekul, även om jag inte är ett direkt Gackt-fan, så kan jag ju några av hans gamla låtar ... så ja, jag hoppas att det blir en minnesvärd upplevelse. ^__^
Imorgon är det en hel skolvecka igen. *suckar*
Men jag ska göra mitt bästa! :D
Idag har jag först hjälpt en kinesisk kompis med sin engelskaläxa. Vi gick till en indisk restaurang med jättegod curry! De hade ett specialerbjudande för studerande, vilket bestod av två st. små skålar av valfri curry, en liten kopprishög och ett STORT nanbröd. Det var jättegott. ^_^ Fang, som tjejen som jag hjälpte heter, var läskigt snabb på att fatta upp fel och memorisera talet som hon skulle hålla, hon kom t.o.m. ihåg saker som vi precis hade rättat när hon drog igenom talet följande gång. Att förvänta sig att den hårt diciplinerade skolan i Kina kanske?
Efter att Fang hade gått hem var det en timma kvar till att jag skulle gå till en get-together med alla i styrelsen till en ny förening som jag har gått med i. (Därav att jag är så upptagen) Den heter (kanske har nämnt det här förut) ISDAK Language Community. (ISDAK är en förening för de utländska studenter som bor på elevhemmet som jag bor på.) Vi gick först till en kokhet izakaya med god mat, och träffade på folk som några från styrelsen kände som utan deras vetande jobbade där. ^^; Det är inte varje dag man får höra oartig japanska från servitriser i Japan ska ni veta.
Efter några timmar på där drog vi vidare till det (dyra) karaokestället bredvid. Jag sjöng en massa fåniga låtar eftersom de hade förväntat sig att jag skulle sjunga gulliga saker. :P Det var hur kul som helst, och framförallt var i stort sett alla (förutom möjligen en, XD nämner inga namn) JÄTTEBRA på att sjunga. :'3 Hoppas vi kan gå igen någon gång.
Dock har medlemskapet i styrelsen sin baksida ...
; O ; Jag måste bli klar med en reklamposter tills på tisdag!!
Blir nog ingen mangaklubb imorgon. :/ Hmm. Känns som om jag har varit där för lite den senaste tiden.
På tal om ingenting så har jag lyckats köpa biljetter åt Kagome och mig till en Gackt-konsert i juli! :D Ska bli min första konsert i Japan och jättekul, även om jag inte är ett direkt Gackt-fan, så kan jag ju några av hans gamla låtar ... så ja, jag hoppas att det blir en minnesvärd upplevelse. ^__^
Imorgon är det en hel skolvecka igen. *suckar*
Men jag ska göra mitt bästa! :D
2009/05/08
I skolan
Det känns som om de senaste inläggen alla har börjat med ursäkter, och tyvärr kommer de här också göra det. OTL Den senaste tiden har jag helt enkelt inte haft tid för att blogga. Jag har gått med i mangaklubben på min skola, och nu även en språkklubb på mitt elevhem, där jag dessutom sitter i styrelsen, och så är jag våningsledare på min våning, så med andra ord har jag saker på gång hela tiden. Inte nog med det så det börjat bli mer eller mindre vanligt att mina vänner och jag träffas ca. 23 - 1 varje kväll för att snacka strunt/plugga/spela kort/dricka(!). Det sista gör jag dock inte så mycket, då jag fortfarande inte tycker att alkohol smakar särskilt gott, men cocktailliknande grejer går bra. ;3
Just nu sitter jag i skolan och skriver. Skulle egentligen ha haft lektion, men läraren kom helt enkelt inte. Känns lite ironiskt när jag för en gångs skull satt upp med Ramona (en vän från Rumänien) kvällen innan och gjorde läxan. På tal om läxan så fick vi lite hjälp av Joey (en japan som egentligen heter Yasuhiro) ... grejen var bara den att de flesta ord vi frågade om kunde han inte heller ... så fick vi ta internet och ordböcker till hjälp. Med andra ord är det vi håller på med t.o.m. svårt för japaner, så ja, det känns väl ilte sådär ... Skulle nog ha varit mer användbart att lära sig saker som man faktiskt skulle använda. Något som jag skulle efterlysa är strategier för hur man förklarar grejer smidigt, har lite svårt för det på svenska med, men på japanska är jag verkligen jätterörig och har svårt att få en helhet i förklarandet, vilket resulterar i att jag måste säga saker flera gånger för att bli förstådd ibland. D: Fast det kanske inte riktigt passar in i grammatiklektionen ... Å andra sidan så är det vi gör just nu mer läsförståelse än grammatik. ;) Why not?
Efter lunch har jag inga lektioner. (Trevligt att komma hit när man kunde ha varit ledig.) Jag funderar på att gå till mangaklubben, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Har lite grejer att göra hemma, och om jag går till klubben så är risken att jag åker därifrån för sent för att kunna handla några grejer som jag måste införskaffa idag.
Som jag (anatar att jag) har skrivit förut så pluggar jag även koreanska nu. Det är intressant, men allt annat än lätt, känns det som nu i början. I alla språk som jag har läst tidigare har konsonanterna varit någorlunda lika svenskan, så att man har kunnat komma igång med en gång. Men transkribernigen av koreanska fungerar helt enkelt inte, och kommer nog aldrig göra det heller eftersom deras (t.ex.) olika k- och g-ljud inte alls stämmer överens med de som vi t.ex. använder i de europeiska språken. D: Så ... det finns i de flesta fall tre st. versioner av varje konsonant. I svenskan har vi oftast par av dem; t.ex. k och g, t och d. Om du försöker säga dem så märker du att ljuden är lika och uppstår på samma ställe i munnen. På koreanska är det som att de har ett k och två olika g, varav betydelsen (ofta verkar) ändras om man säger fel. Det enda jag känner att jag uppfattar tillräckligt bra just nu är k, t, p o.s.v. de andra "mjuka" konsonanterna låter hittills i stort sett likadana i mina öron ... Sen är det rätt komiskt när jag ska försöka säga dem. T.ex. om jag ska säga "kk" (en form av g, använder en transkribering) så får jag bara till det om jag tänker att jag säger k i det japanska ordet "nanka". Enligt min lärare så har det att göra med att allt ligger rätt till i munnen efter att jag har sagt n. (Min lärare är bra på fonetik.) Hoppas verkligen att jag kan lära mig att säga det utan att tänka så mkt i framtiden. :x
På tal om språk så lyckades jag överraska en kinesisk klasskamrat för några dagar sen. Vi skulle förbereda en presentation inför konversationsklassen, så jag var tvungen att kontakta henne, så jag lade till henne på MSN. Skrev bara på kinesiska när jag chattade med henne, så hon fattade inte att det var jag först, men sen när hon väl fattade det så var blev hon hur överraskad som helst. XD Jag påpekade dock att jag sög på att prata, som jag även lyckades bevisa igår när vi hade lektionen.
Det är så störande. Har läst kinesiska så länge nu, men har fortfarande inte fått riktigt grepp på det. Ok, när jag skriver på datorn går det faktiskt helt ok numera, även om det är många ord som jag får slå upp, men det är ändå många ord man kan gissa sig till av sammahanget eller teckenkombinationerna, och jag klarar ändå av att chatta i normaltempo. Men konversation. Nej, det går helt enkelt inte än.
Måste plugga mer.
För övrigt har jag inte bestämt vad jag ska göra VT 2010. :x Åka iväg på nytt? Läsa något annat? Läsa mer japanska? (Och skriva tråkig uppsats.)
Det kom som en chock förra veckan. När jag kommer hem och läser E-kursen så måste jag skriva en uppsats på 30 sidor, och som ska ha japanskt material som referens. 30 jävla sidor. x_x; Inte konstigt att det är många som aldrig blir klara med den. Inte nog med det så måste jag fortsätta med temat i mina eventuella framtida uppsatser. Så det gäller att välja något fördjupningsbart och intressant så att man inte hinner tröttna på det. Undra om man kan skriva om tecken kanske ... ? Hade varit intressant, men kanske är för mycket kinesiska? :/ Vi får se.
Ikväll ska jag försöka boka biljetter till mig och Kagome till en Gackt-konsert, hoppas att jag lyckas, bokningssidan är härligt komplicerad.
Btw så ska jag försöka ladda upp fotona från när mina föräldrar var här. XD Har bara inte haf tid, som sagt.
Bonus: http://www.youtube.com/watch?v=qEabVmSWfhk Kerstins japandebut
Just nu sitter jag i skolan och skriver. Skulle egentligen ha haft lektion, men läraren kom helt enkelt inte. Känns lite ironiskt när jag för en gångs skull satt upp med Ramona (en vän från Rumänien) kvällen innan och gjorde läxan. På tal om läxan så fick vi lite hjälp av Joey (en japan som egentligen heter Yasuhiro) ... grejen var bara den att de flesta ord vi frågade om kunde han inte heller ... så fick vi ta internet och ordböcker till hjälp. Med andra ord är det vi håller på med t.o.m. svårt för japaner, så ja, det känns väl ilte sådär ... Skulle nog ha varit mer användbart att lära sig saker som man faktiskt skulle använda. Något som jag skulle efterlysa är strategier för hur man förklarar grejer smidigt, har lite svårt för det på svenska med, men på japanska är jag verkligen jätterörig och har svårt att få en helhet i förklarandet, vilket resulterar i att jag måste säga saker flera gånger för att bli förstådd ibland. D: Fast det kanske inte riktigt passar in i grammatiklektionen ... Å andra sidan så är det vi gör just nu mer läsförståelse än grammatik. ;) Why not?
Efter lunch har jag inga lektioner. (Trevligt att komma hit när man kunde ha varit ledig.) Jag funderar på att gå till mangaklubben, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Har lite grejer att göra hemma, och om jag går till klubben så är risken att jag åker därifrån för sent för att kunna handla några grejer som jag måste införskaffa idag.
Som jag (anatar att jag) har skrivit förut så pluggar jag även koreanska nu. Det är intressant, men allt annat än lätt, känns det som nu i början. I alla språk som jag har läst tidigare har konsonanterna varit någorlunda lika svenskan, så att man har kunnat komma igång med en gång. Men transkribernigen av koreanska fungerar helt enkelt inte, och kommer nog aldrig göra det heller eftersom deras (t.ex.) olika k- och g-ljud inte alls stämmer överens med de som vi t.ex. använder i de europeiska språken. D: Så ... det finns i de flesta fall tre st. versioner av varje konsonant. I svenskan har vi oftast par av dem; t.ex. k och g, t och d. Om du försöker säga dem så märker du att ljuden är lika och uppstår på samma ställe i munnen. På koreanska är det som att de har ett k och två olika g, varav betydelsen (ofta verkar) ändras om man säger fel. Det enda jag känner att jag uppfattar tillräckligt bra just nu är k, t, p o.s.v. de andra "mjuka" konsonanterna låter hittills i stort sett likadana i mina öron ... Sen är det rätt komiskt när jag ska försöka säga dem. T.ex. om jag ska säga "kk" (en form av g, använder en transkribering) så får jag bara till det om jag tänker att jag säger k i det japanska ordet "nanka". Enligt min lärare så har det att göra med att allt ligger rätt till i munnen efter att jag har sagt n. (Min lärare är bra på fonetik.) Hoppas verkligen att jag kan lära mig att säga det utan att tänka så mkt i framtiden. :x
På tal om språk så lyckades jag överraska en kinesisk klasskamrat för några dagar sen. Vi skulle förbereda en presentation inför konversationsklassen, så jag var tvungen att kontakta henne, så jag lade till henne på MSN. Skrev bara på kinesiska när jag chattade med henne, så hon fattade inte att det var jag först, men sen när hon väl fattade det så var blev hon hur överraskad som helst. XD Jag påpekade dock att jag sög på att prata, som jag även lyckades bevisa igår när vi hade lektionen.
Det är så störande. Har läst kinesiska så länge nu, men har fortfarande inte fått riktigt grepp på det. Ok, när jag skriver på datorn går det faktiskt helt ok numera, även om det är många ord som jag får slå upp, men det är ändå många ord man kan gissa sig till av sammahanget eller teckenkombinationerna, och jag klarar ändå av att chatta i normaltempo. Men konversation. Nej, det går helt enkelt inte än.
Måste plugga mer.
För övrigt har jag inte bestämt vad jag ska göra VT 2010. :x Åka iväg på nytt? Läsa något annat? Läsa mer japanska? (Och skriva tråkig uppsats.)
Det kom som en chock förra veckan. När jag kommer hem och läser E-kursen så måste jag skriva en uppsats på 30 sidor, och som ska ha japanskt material som referens. 30 jävla sidor. x_x; Inte konstigt att det är många som aldrig blir klara med den. Inte nog med det så måste jag fortsätta med temat i mina eventuella framtida uppsatser. Så det gäller att välja något fördjupningsbart och intressant så att man inte hinner tröttna på det. Undra om man kan skriva om tecken kanske ... ? Hade varit intressant, men kanske är för mycket kinesiska? :/ Vi får se.
Ikväll ska jag försöka boka biljetter till mig och Kagome till en Gackt-konsert, hoppas att jag lyckas, bokningssidan är härligt komplicerad.
Btw så ska jag försöka ladda upp fotona från när mina föräldrar var här. XD Har bara inte haf tid, som sagt.
Bonus: http://www.youtube.com/watch?v=qEabVmSWfhk Kerstins japandebut
2009/04/08
Snart
Tänkte bara ursäkta att jag inte har uppdaterat än! Mina föräldrar har åkt tillbaka till Sverige nu, men jag har haft Simon på besök, och är hos Youhei(!) just nu, så jag har inte haft tid att lägga över alla bilder (det är många) än. Men förhoppningsvis ska jag få tid med det nu under helgen.
Idag var Youhei och jag på Yomiuri land. :D Det är en nöjespark som ligger ute här på "landet" vid en av Keiou-linjens stationer. Den var jättefin, full av körsbärsträd och folktom; mycket bättre än Disneyland med andra ord. Man behövde inte vänta nånting när man köade för attraktionerna, så vi hann åka en hel del trots att vi kom dit sent. ^^
Återkommer med lite bilder.
Imorgon är det placement test! :o Hoppas jag inte får lika bra som förra gången. XD Nivå ett ftl. OTL (Internt.)
Idag var Youhei och jag på Yomiuri land. :D Det är en nöjespark som ligger ute här på "landet" vid en av Keiou-linjens stationer. Den var jättefin, full av körsbärsträd och folktom; mycket bättre än Disneyland med andra ord. Man behövde inte vänta nånting när man köade för attraktionerna, så vi hann åka en hel del trots att vi kom dit sent. ^^
Återkommer med lite bilder.
Imorgon är det placement test! :o Hoppas jag inte får lika bra som förra gången. XD Nivå ett ftl. OTL (Internt.)
2009/03/27
Avbrott
Mina föräldrar är här just nu, så jag har inte så mycket tid till att uppdatera bloggen. :(
Men om någon vecka så kommer jag uppdatera bloggen med en sammanfattning av Hannas vistelse här i Tokyo och mina äventyr med mina föräldrar. :)
Men om någon vecka så kommer jag uppdatera bloggen med en sammanfattning av Hannas vistelse här i Tokyo och mina äventyr med mina föräldrar. :)
2009/03/13
Hokkaidou
Nu är jag hemma från Hokkaidou!
Det var kallt och massvis med snö! 8D Det var ett bra tag sen jag har fått uppleva så mycket snö. :')
Hursomhelst så var det jättekul att vara där och träffa Rie + hennes storasyster och vän.
En liten småmisslyckad grej var bara att jag lyckades komma dit under tiden då det fanns som minst att se och göra. Fick en turistbroschyr visad för mig av Rie där det var tomt på evenemang under mars-månad ... men lyckades hitta på roliga saker ändå. ^^
Jag har lagt upp alla bilder som jag tog här, så följ gärna med i bilderna.
Första dagen så var vi uppe i Sapporos TV-torn och åt Hokkaidous speciella soppcurry. Den var otroligt god. :D
Andra dagen började med att jag och Ries storasyster, som för övrigt inte alls är lik Rie, åkte in till stan och åt misoraamen (nudelsoppa med misosmak) till lunch.
Efter det besökte vi Sapporos nyöppnade pokémoncenter för att införskaffa de grejer som Sofia hade bett mig att köpa. Fick två st. pokémonpussel gratis med p.g.a. att det precis hade öppnat. ^^
Sen trotsade vi kylan och begav oss till ett ställe lite utanför Sapporo där de hade samlat gamla byggnader på. Området var jättestort, så vi hann inte med alla byggnader, sen började det blåsa mycket och snöa när vi var där, så det var inte precis rätt väder för att turista där. Så vi satte oss på en restaurang (Som var tom på folk förutom oss, för övrigt var det i stort sett bara vi som var där den dagen.) och åt potatismochi (riskakor med potatissmak) - en Hokkaidou-specialitet. Det var jättegott! :'D
Efter det åkte vi tillbaka till Sapporo med buss och kollade in grejer in en souvenirbutik för att bli lite hungriga inför ... Djingis Khan - ännu en Hokkaidouspecialitet. Det var i stort samma grej som yakiniku (kött som man grillar själv framför sig på en restaurang) bara att man grillade grejerna i en panna med lite annorlunda form, det bara var lammkött och att det ingick en massa grönsaker. Sjukt gott! :9
Efter det blev det karaoke. :D I stort sett bara Maki (Ries syster) och jag sjöng. XD
Dag tre åkte Rie och jag till en by ungefär 40 min bort från där hon och hennes syster bodde där de hade konstutställningar ... men eftersom vi kom dit bara en timme innan stängningsdags så bestämde vi oss för att bygga en snögubbe istället. XD Åh vad kul det var ... var så längesen som jag lekte med snö. Det tog mkt längre tid att rulla ihop stora snöbollar än vad jag mindes. ^^;
På kvällen åt jag kaisendon (olika skaldjur och fisk på en bädd av ris) som var jättegod. :') Har börjat gilla rå fisk mer än tillagad. ^^;; Efter det blev det karaoke än en gång. :D
Dag fyra så åkte jag hem. XD
Skulle vilja åka tillbaka ngn gång när det är sommar där. :)
... En reminder bara; ja, jag vet att jag har gått upp i vikt. :X Vägde mig på Ries våg och fick en chock, trodde inte att jag skulle ha gått upp såhär mkt. TT^TT Och nej, jag tänker inte svara på frågor om vad den visade. Nu blir det bantning. :x Dessvärre ska Sofia, Hanna och jag på tårtbuffé nu kommande vecka. (´ x`) *sväller upp* Men men, efter det så!! Har verkligen ingen lust att köpa godis längre ... men men, jag ska kämpa för att gå ner till 60 kg igen, som jag faktiskt vägde förra hösten. Jag har gjort det en gång, så jag ska fan lyckas igen. Små portioner och löpning, here I come!!
Det var kallt och massvis med snö! 8D Det var ett bra tag sen jag har fått uppleva så mycket snö. :')
Hursomhelst så var det jättekul att vara där och träffa Rie + hennes storasyster och vän.
En liten småmisslyckad grej var bara att jag lyckades komma dit under tiden då det fanns som minst att se och göra. Fick en turistbroschyr visad för mig av Rie där det var tomt på evenemang under mars-månad ... men lyckades hitta på roliga saker ändå. ^^
Jag har lagt upp alla bilder som jag tog här, så följ gärna med i bilderna.
Första dagen så var vi uppe i Sapporos TV-torn och åt Hokkaidous speciella soppcurry. Den var otroligt god. :D
Andra dagen började med att jag och Ries storasyster, som för övrigt inte alls är lik Rie, åkte in till stan och åt misoraamen (nudelsoppa med misosmak) till lunch.
Efter det besökte vi Sapporos nyöppnade pokémoncenter för att införskaffa de grejer som Sofia hade bett mig att köpa. Fick två st. pokémonpussel gratis med p.g.a. att det precis hade öppnat. ^^
Sen trotsade vi kylan och begav oss till ett ställe lite utanför Sapporo där de hade samlat gamla byggnader på. Området var jättestort, så vi hann inte med alla byggnader, sen började det blåsa mycket och snöa när vi var där, så det var inte precis rätt väder för att turista där. Så vi satte oss på en restaurang (Som var tom på folk förutom oss, för övrigt var det i stort sett bara vi som var där den dagen.) och åt potatismochi (riskakor med potatissmak) - en Hokkaidou-specialitet. Det var jättegott! :'D
Efter det åkte vi tillbaka till Sapporo med buss och kollade in grejer in en souvenirbutik för att bli lite hungriga inför ... Djingis Khan - ännu en Hokkaidouspecialitet. Det var i stort samma grej som yakiniku (kött som man grillar själv framför sig på en restaurang) bara att man grillade grejerna i en panna med lite annorlunda form, det bara var lammkött och att det ingick en massa grönsaker. Sjukt gott! :9
Efter det blev det karaoke. :D I stort sett bara Maki (Ries syster) och jag sjöng. XD
Dag tre åkte Rie och jag till en by ungefär 40 min bort från där hon och hennes syster bodde där de hade konstutställningar ... men eftersom vi kom dit bara en timme innan stängningsdags så bestämde vi oss för att bygga en snögubbe istället. XD Åh vad kul det var ... var så längesen som jag lekte med snö. Det tog mkt längre tid att rulla ihop stora snöbollar än vad jag mindes. ^^;
På kvällen åt jag kaisendon (olika skaldjur och fisk på en bädd av ris) som var jättegod. :') Har börjat gilla rå fisk mer än tillagad. ^^;; Efter det blev det karaoke än en gång. :D
Dag fyra så åkte jag hem. XD
Skulle vilja åka tillbaka ngn gång när det är sommar där. :)
... En reminder bara; ja, jag vet att jag har gått upp i vikt. :X Vägde mig på Ries våg och fick en chock, trodde inte att jag skulle ha gått upp såhär mkt. TT^TT Och nej, jag tänker inte svara på frågor om vad den visade. Nu blir det bantning. :x Dessvärre ska Sofia, Hanna och jag på tårtbuffé nu kommande vecka. (´ x`) *sväller upp* Men men, efter det så!! Har verkligen ingen lust att köpa godis längre ... men men, jag ska kämpa för att gå ner till 60 kg igen, som jag faktiskt vägde förra hösten. Jag har gjort det en gång, så jag ska fan lyckas igen. Små portioner och löpning, here I come!!
2009/03/05
Lyckad curry
Aah, är galet trött nu efter dagens currylagning. Följde instruktionerna här, men ersatte tonkatsun med fläskbitar som jag tillagade ihop med curryn. Det blev jättegott, men mitt oprossifiga rivjärn som sitter ihop med min potatisskalare var inte så ergonomisk att riva morötter och ingefära med kan jag ju säga ... Well, nu har jag mat för imorgon med i.a.f. ^^
Hoppas det blir karaoke imorgon ... Kousuke måste svara på mail bara!! D:
Hoppas det blir karaoke imorgon ... Kousuke måste svara på mail bara!! D:
Nytt album
Nytt album med bilder från i förrgår.
I förrgår var jag på min kompis Kozues fotoutställning. :) Det var en trevlig tillställning, men dessvärre så var de flesta inte så pratglada. ^^; Efter det gick vi och åt lite. (Se bilderna) Pratade även med amerikan som hade bott här i 18 år, (om jag minns rätt) men som i stort sett bara kunde säga motsvarande "ja" på japanska. XD Man kunde säga "jaså?" till honom på japanska för att se hans min förvandlas till ett frågetecken. ^^;; Eftersom ingen av de andra som var där var särskilt säker på sin engelska så pratade jag med honom en hel del. Det visade sig att ena halvan av hans släkt var svensk, och att han hade varit i Sverige flera gånger. :3
Kozue och jag blev även inbjudna till en annan utställning som skulle hållas i Nagano i maj, får se hur det blir med den. ^^;
När allting var över och vi gick ut från det höga huset (se utsiktsbilden) som allt hade varit i så össnöade det ute. :0 (Tog några bevisbilder.) Det var faktiskt första gången som lite av snön faktiskt inte smälte med en gång. Bil- och tågtak fick ett lätt täcke av snö på sig. :'3
Jag kanske ska gå på karaoke i helgen med en ny japansk vän, om han svarar på mitt mail någon gång.
Snart Sapporo. :')
I förrgår var jag på min kompis Kozues fotoutställning. :) Det var en trevlig tillställning, men dessvärre så var de flesta inte så pratglada. ^^; Efter det gick vi och åt lite. (Se bilderna) Pratade även med amerikan som hade bott här i 18 år, (om jag minns rätt) men som i stort sett bara kunde säga motsvarande "ja" på japanska. XD Man kunde säga "jaså?" till honom på japanska för att se hans min förvandlas till ett frågetecken. ^^;; Eftersom ingen av de andra som var där var särskilt säker på sin engelska så pratade jag med honom en hel del. Det visade sig att ena halvan av hans släkt var svensk, och att han hade varit i Sverige flera gånger. :3
Kozue och jag blev även inbjudna till en annan utställning som skulle hållas i Nagano i maj, får se hur det blir med den. ^^;
När allting var över och vi gick ut från det höga huset (se utsiktsbilden) som allt hade varit i så össnöade det ute. :0 (Tog några bevisbilder.) Det var faktiskt första gången som lite av snön faktiskt inte smälte med en gång. Bil- och tågtak fick ett lätt täcke av snö på sig. :'3
Jag kanske ska gå på karaoke i helgen med en ny japansk vän, om han svarar på mitt mail någon gång.
Snart Sapporo. :')
2009/03/01
Melodifestivalkommentarer
Hallå, hallå.
Nu är det mars, så det kanske blir vårväder i Tokyo snart ... ? *kollar upp* Ok, enligt vädersajten jag kollar på ska det bli snö i övermorgon och dagen efter det ... ... ^^;;
Imorse gjorde jag misstaget att stanna uppe tills melodifestivalen började, så jag har varit trött och seg hela dagen eftersom jag såg på den ... Men det var det nästan värt. XD
I.a.f; det har blivit alldeles för lite melodifestivalkommentarer i den här bloggen. Så jag tänkte ta och kommentera gårdagens tävling och spå vinnaren i år.
De som gick vidare var den väntade förhandsfavoriten Agnes och superskrällen Malena Ernman.
Enda sedan jag hörde att Agnes skulle vara med i årets tävling har jag hållt på henne, men efter att ha hört låten nu, så måste jag nog tyvärr erkänna att det inte är en vinnarlåt. Dålig är den inte, men jag har väldigt svårt att tro att den ska ta hem allt. Den saknar helt enkelt det där lilla extra.
Malenas operaschlager med refräng på franska överraskade stort med att gå vidare till Globen, men om man tänker efter lite så kanske det inte var så konstigt. En trend som har märkts tidigare i tävlingen är att ratar kända namn för förnyelse, och en frisk fläkt kan man verkligen säga att "La voix" var. (Har t.o.m. köpt låten på iTunes nu. XD)
Anledningen till att det norsksvenska bidraget med Maria Haukaas Storeng och Anna Sahlene inte tog sig vidare berodde nog helt enkelt på att de har en begränsad grupp som röstar på dem. De gånger Anna Sahlene har varit med i den svensska uttagningen har hon aldrig gått vidare, och även om Maria fick 12 poäng från Sverige i ESC förra året, så är det inte en tillräcklig anledning för att de svenska röstarna ska överge de inhemska kändisarna.
Tyvärr var det lite tråkigt att Sarah Dawn Finers powerballad inte höll. Fredrik Kempes komposition med spännande ljudslingor och ett snyggt framträdande gjorde ett bra helhetsintryck, men uppenbarligen var det för klassiskt för att kunna ta sig vidare direkt. Förhoppningsvis utklassar hon de andra i Andra chansen.
Måste erkänna att jag blev yr under Star Pilots framträdande. Växlingen mellan de dansande piloterna och Johan Becker blev helt enkelt för mycket, och jag måste erkänna att jag håller med QX-recensenter om att det här bidraget bara är fånigt. Visst, man kunde ha gjort det bättre, men att låten sedan i stort sett är identisk med en av gruppens tidigare låtar gör inte det hela bättre.
"Du är älskad där du går" var ... bättre än vad jag trodde. Men att en tant skulle gå vidare var otänkbart. Coolt var dock att hon sjung på gotländska.
Thorleifs låt var inte så mycket att hänga upp i julgranen heller, dock var det lite sött att de la in lite engelska i den annars svenska låten. :) Påminde lite om japansk musik.
"Esta noche" kändes pinsamt rakt igenom, den kunde inte bara sämre. Små tonårskillar sjunger om saker de känns alldeles för unga att sjunga om. *suckar*
Nu när man har hört alla låtar måste jag säga att den låt som fastnade bäst efter den första lyssningen var Alcazars låt, och eftersom det är det som gäller i ESC så rekommenderar jag att det är deras låt som vi skickar till Moskva. Sen att de är kända i flera europeiska länder är också ett plus.
Nu är det mars, så det kanske blir vårväder i Tokyo snart ... ? *kollar upp* Ok, enligt vädersajten jag kollar på ska det bli snö i övermorgon och dagen efter det ... ... ^^;;
Imorse gjorde jag misstaget att stanna uppe tills melodifestivalen började, så jag har varit trött och seg hela dagen eftersom jag såg på den ... Men det var det nästan värt. XD
I.a.f; det har blivit alldeles för lite melodifestivalkommentarer i den här bloggen. Så jag tänkte ta och kommentera gårdagens tävling och spå vinnaren i år.
De som gick vidare var den väntade förhandsfavoriten Agnes och superskrällen Malena Ernman.
Enda sedan jag hörde att Agnes skulle vara med i årets tävling har jag hållt på henne, men efter att ha hört låten nu, så måste jag nog tyvärr erkänna att det inte är en vinnarlåt. Dålig är den inte, men jag har väldigt svårt att tro att den ska ta hem allt. Den saknar helt enkelt det där lilla extra.
Malenas operaschlager med refräng på franska överraskade stort med att gå vidare till Globen, men om man tänker efter lite så kanske det inte var så konstigt. En trend som har märkts tidigare i tävlingen är att ratar kända namn för förnyelse, och en frisk fläkt kan man verkligen säga att "La voix" var. (Har t.o.m. köpt låten på iTunes nu. XD)
Anledningen till att det norsksvenska bidraget med Maria Haukaas Storeng och Anna Sahlene inte tog sig vidare berodde nog helt enkelt på att de har en begränsad grupp som röstar på dem. De gånger Anna Sahlene har varit med i den svensska uttagningen har hon aldrig gått vidare, och även om Maria fick 12 poäng från Sverige i ESC förra året, så är det inte en tillräcklig anledning för att de svenska röstarna ska överge de inhemska kändisarna.
Tyvärr var det lite tråkigt att Sarah Dawn Finers powerballad inte höll. Fredrik Kempes komposition med spännande ljudslingor och ett snyggt framträdande gjorde ett bra helhetsintryck, men uppenbarligen var det för klassiskt för att kunna ta sig vidare direkt. Förhoppningsvis utklassar hon de andra i Andra chansen.
Måste erkänna att jag blev yr under Star Pilots framträdande. Växlingen mellan de dansande piloterna och Johan Becker blev helt enkelt för mycket, och jag måste erkänna att jag håller med QX-recensenter om att det här bidraget bara är fånigt. Visst, man kunde ha gjort det bättre, men att låten sedan i stort sett är identisk med en av gruppens tidigare låtar gör inte det hela bättre.
"Du är älskad där du går" var ... bättre än vad jag trodde. Men att en tant skulle gå vidare var otänkbart. Coolt var dock att hon sjung på gotländska.
Thorleifs låt var inte så mycket att hänga upp i julgranen heller, dock var det lite sött att de la in lite engelska i den annars svenska låten. :) Påminde lite om japansk musik.
"Esta noche" kändes pinsamt rakt igenom, den kunde inte bara sämre. Små tonårskillar sjunger om saker de känns alldeles för unga att sjunga om. *suckar*
Nu när man har hört alla låtar måste jag säga att den låt som fastnade bäst efter den första lyssningen var Alcazars låt, och eftersom det är det som gäller i ESC så rekommenderar jag att det är deras låt som vi skickar till Moskva. Sen att de är kända i flera europeiska länder är också ett plus.
2009/02/27
SNÖ!!1
Efter att vi hade över 20 grader här för några veckor sen trodde jag att jag inte skulle få se snö i Tokyo den här gången, men vädret har visat sig vara lika omväxlande här som hemma.
Snö i Tokyo
Dessvärre kunde jag inte ladda upp filmen jag tog. :( Det verkar som Picasa inte längre har stöd för filmer ... ... :(
Våningsfest idag! ;D
Snö i Tokyo
Dessvärre kunde jag inte ladda upp filmen jag tog. :( Det verkar som Picasa inte längre har stöd för filmer ... ... :(
Våningsfest idag! ;D
2009/02/26
Matlagning
Idag tog jag äntligen tag i det försenade currylagandet. Jag införskaffade alla ingredienser jag kunde tänka mig i en curry ... förutom kokosmjölk, för det hittade jag inte. :( (Fail @ Japan.)
När jag väl började tillaga curryn, så märkte jag nästan med en gång att jag skulle få alldeles för mycket mat än vad jag skulle kunna äta upp, men det gör inget! :D Får lunch imorgon istället. Curryn blev ... god! Främst tack vare cashewnötterna tror jag dock. XD Hällde i en hel påse för 104 yen, men det var det värt. :3
Det roliga var att en kines som såg på när jag lagade maten frågade mig om det var svensk mat jag lagade ... ... XD
Lyckligtvis ska jag visa alla (som är kvar nu under lovet) riktig svensk mat imorgon; RISGRYNSGRÖT. Hoppas det går bra. :x Det är nämligen ett slags "våningsparty" imorgon; alltså en fest med alla som bor på min våning, och då ska man tydligen bjuda på någon maträtt från sitt eget land. (Synd att jag inte kunde göra kebabpizza ... )
Jag tog även ut pengar idag och betalade resan till Hokkaidou. :) Nu gäller dert bara att hinna i tid till planet. XD Måste åka skittidigt för att inte bli försenad, känns verkligen som om jag kommer virra bort mig min första gång på Haneda.
Men förhoppningsvis går det bra ändå.
För övrigt känner jag att jag kommer befinna mig i en ekonomisk kris snart. :x
När jag väl började tillaga curryn, så märkte jag nästan med en gång att jag skulle få alldeles för mycket mat än vad jag skulle kunna äta upp, men det gör inget! :D Får lunch imorgon istället. Curryn blev ... god! Främst tack vare cashewnötterna tror jag dock. XD Hällde i en hel påse för 104 yen, men det var det värt. :3
Det roliga var att en kines som såg på när jag lagade maten frågade mig om det var svensk mat jag lagade ... ... XD
Lyckligtvis ska jag visa alla (som är kvar nu under lovet) riktig svensk mat imorgon; RISGRYNSGRÖT. Hoppas det går bra. :x Det är nämligen ett slags "våningsparty" imorgon; alltså en fest med alla som bor på min våning, och då ska man tydligen bjuda på någon maträtt från sitt eget land. (Synd att jag inte kunde göra kebabpizza ... )
Jag tog även ut pengar idag och betalade resan till Hokkaidou. :) Nu gäller dert bara att hinna i tid till planet. XD Måste åka skittidigt för att inte bli försenad, känns verkligen som om jag kommer virra bort mig min första gång på Haneda.
Men förhoppningsvis går det bra ändå.
För övrigt känner jag att jag kommer befinna mig i en ekonomisk kris snart. :x
2009/02/21
; _ ;
Igåkväll var jag uppe alldeles för sent ... men jag var tvungen för att se klart Maou. :D Den var jättebra, och Toma Ikuta var underbart snygg. :')
Idag var jag ute och sprang igen, blev ungefär 1,5h idag igen, men jag kom lite längre än förra gången, så jag har ökat hastigheten. ^^
När jag kom mötte jag Ippei med kostym på sig och en stor låda med donuts. Han märkte att jag hade varit ute och sprungit ... eftersom jag var genomblöt av svett och hade på mig idrottskläder. Innan jag gick av hissen började han skratta och pillade mig på magen, fattade inte riktigt vitsen ... men jag antar att det var för att jag såg tjock ut. TT^TT
Inte nog med det så skickade Naomi bilder från Sverigelunchen förra veckan ... Fan vad uppblåst jag ser ut. Nej, det kommer inte räcka med att sluta med godis, jag måste äta mindre med. Varför går jag inte ner av löpningen?! D''':
Idag var jag ute och sprang igen, blev ungefär 1,5h idag igen, men jag kom lite längre än förra gången, så jag har ökat hastigheten. ^^
När jag kom mötte jag Ippei med kostym på sig och en stor låda med donuts. Han märkte att jag hade varit ute och sprungit ... eftersom jag var genomblöt av svett och hade på mig idrottskläder. Innan jag gick av hissen började han skratta och pillade mig på magen, fattade inte riktigt vitsen ... men jag antar att det var för att jag såg tjock ut. TT^TT
Inte nog med det så skickade Naomi bilder från Sverigelunchen förra veckan ... Fan vad uppblåst jag ser ut. Nej, det kommer inte räcka med att sluta med godis, jag måste äta mindre med. Varför går jag inte ner av löpningen?! D''':
2009/02/19
Lyckad dag
Idag har jag hunnit med mycket.
Jag har:
- vaknat tidigare än vanligt. (Dock somnade jag om och drömde att jag gick upp. XD)
- sprungit 1h 30 min.
- postat ett paket till Sverige.
- sett på en massa draman.
... Hmm, ser inte så mkt ut när jag radar upp det här. :/
Nu fattas bara att Rie svarar på mitt mail så att jag kan boka flygbiljetten till Hokkaidou.
Jag har:
- vaknat tidigare än vanligt. (Dock somnade jag om och drömde att jag gick upp. XD)
- sprungit 1h 30 min.
- postat ett paket till Sverige.
- sett på en massa draman.
... Hmm, ser inte så mkt ut när jag radar upp det här. :/
Nu fattas bara att Rie svarar på mitt mail så att jag kan boka flygbiljetten till Hokkaidou.
2009/02/18
Kastrull upphittad
När jag slank in lite lätt i köket idag för att se om städningen var genomförd såg jag att någon hade svarat på min kastrullefterlysning på whiteboarden. :o Någon hade tydligen lånat den, (utan tillstånd) men nu är den tillbakalämnad och jag är överlycklig över att inte behöva köpa någon ny. ^^
För att fira ska jag lägga mig före klockan tolv idag.
Idag har jag typ inte gjort nånting förutom att slappa i mitt rum. :x Lyckades också undvika köket som ska ha städats idag genom att göra ris på mitt rum och värma mina påsar med curry och gyuudon i genom att lägga dem på riskokaren. XD
... Imorgon måste jag till posten, och helst springa en runda med, trots att mina fötter skadas av det.
För att fira ska jag lägga mig före klockan tolv idag.
Idag har jag typ inte gjort nånting förutom att slappa i mitt rum. :x Lyckades också undvika köket som ska ha städats idag genom att göra ris på mitt rum och värma mina påsar med curry och gyuudon i genom att lägga dem på riskokaren. XD
... Imorgon måste jag till posten, och helst springa en runda med, trots att mina fötter skadas av det.
Nej
>_<
Trots att jag har bestämt mig för att återställa min dygnsrytm, så lägger jag mig efter två och går upp efter tolv i.a.f. Jag är hopplös. Inte nog med det så kan jag inte logga in på CSN, har ont om pengar och är tjock.
Lyckan ler mot mig.
Trots att jag har bestämt mig för att återställa min dygnsrytm, så lägger jag mig efter två och går upp efter tolv i.a.f. Jag är hopplös. Inte nog med det så kan jag inte logga in på CSN, har ont om pengar och är tjock.
Lyckan ler mot mig.
2009/02/17
Argh
Jag blir så sur.
Någon har snott min kastrull, så jag kan inte laga all mat jag vill längre. Har skrivit en efterlysning på whiteboarden i köket, men än har det inte kommit tillbaka. Jag har så lite pengar kvar, och det känns så onödigt att köpa en ny, när den jag hade var så bra ... :(
På whiteboarden i köket stod det att man skulle ta in alla sina grejer som man hade i köket till sitt rum innan den 18:e för att köket skulle städas, men när jag gick in nu vid lunch så var det en från städningspersonalen redan där, och köket var renare än vanligt, så det verkade som om de redan hade börjat. Argh. Lyckligtvis verkade det som om inga grejer hade blivit slängda, som det hade varnats om på whiteboarden. Så jag är lite kluven nu om jag ska gå och hämta hem mina saker eller inte, är nog bäst att göra det för säkerhets skull. *suckar*
Har försökt lägga mig tidigare, och gå upp tidigare den senaste tiden, och det går sakta men säkert framåt. Dock känns det ändå som om tiden flyger förbi ...
Någon har snott min kastrull, så jag kan inte laga all mat jag vill längre. Har skrivit en efterlysning på whiteboarden i köket, men än har det inte kommit tillbaka. Jag har så lite pengar kvar, och det känns så onödigt att köpa en ny, när den jag hade var så bra ... :(
På whiteboarden i köket stod det att man skulle ta in alla sina grejer som man hade i köket till sitt rum innan den 18:e för att köket skulle städas, men när jag gick in nu vid lunch så var det en från städningspersonalen redan där, och köket var renare än vanligt, så det verkade som om de redan hade börjat. Argh. Lyckligtvis verkade det som om inga grejer hade blivit slängda, som det hade varnats om på whiteboarden. Så jag är lite kluven nu om jag ska gå och hämta hem mina saker eller inte, är nog bäst att göra det för säkerhets skull. *suckar*
Har försökt lägga mig tidigare, och gå upp tidigare den senaste tiden, och det går sakta men säkert framåt. Dock känns det ändå som om tiden flyger förbi ...
2009/02/04
Dyrt Japanliv
En artikel om svenska studerandes situation i Japan
Imorgon ska uppsatsen lämnas in. :x
Blir finslipning under natten.
Imorgon ska uppsatsen lämnas in. :x
Blir finslipning under natten.
2009/02/01
Jag lever
Hade egentligen tänkt att uppdatera bloggen med ett långt inlägg fyllt av foton idag ... men jag glömde totalt bort dert, och nu är klockan är tolv, så jag orkar inte. :x
Kaaanske blir så att jag lägger upp något imorgon, men eftersom jag kommer ha prov varje dag nu den här veckan så är det osäkert. :x Wish me good luck! (Snart vårlov! ;D)
Kaaanske blir så att jag lägger upp något imorgon, men eftersom jag kommer ha prov varje dag nu den här veckan så är det osäkert. :x Wish me good luck! (Snart vårlov! ;D)
2009/01/07
Sjuk
Har köpt mig själv en julklapp nu på nyårsresan här - en fin digitalkamera. :') Har dock inte orkat ta bild på något än ... eftersom jag är sjuk. D: Antar att jag blev smittad av Sofia när jag var hemma hos henne för ett tag sen ... Har dock fått medicin från skolan, så förhoppningsvis blir jag frisk snart. (Samma medicin som förra gången; febernedsättande och antibiotika - mot en förkylning!) Idag kände jag mig lite varmare igår, så jag stannade hemma från skolan, eftersom jag ändå bara hade en, ganska oviktig, lektion. Fick även reda på av Yasuyo att det inte finns någon sjukanmälning på min skola och att frånvaro p.g.a. sjukdom räknas på samma sätt som skolk om sjukdomen inte är influensa eller allvarligare. :x
Här är Utadas nya engelska låt btw. Tycker den är bättre än Easy Breazy i.a.f.
Imorgon fyller Sofia år, gratta henne!
Här är Utadas nya engelska låt btw. Tycker den är bättre än Easy Breazy i.a.f.
Imorgon fyller Sofia år, gratta henne!
2009/01/01
Gott nytt år!
Imorse firade jag in det nya året tillsammans med Sofia och några andra vänner från Sverige på en karaokebar i Shinjuku. XD Tony, som var med, var lite orolig att han inte skulle få uppleva några fyrverkier om vi satt inne och sjöng hela morgonen, men vi lyckades få ett rum nära ett fönster, så när klockan slog tolv gick han till det för att se ... ingenting! XD Det var inga fyrverkier alls enligt honom. Vilket var förväntat eftersom jag inte har sett en enda fyrverkeripjäs säljas här. De gör helt enkelt andra saker på nyår här än att förorena miljön.
Före karaoken hade vi varit på en italiensk restaurang för att äta så mycket pizza och pasta som vi kunde. Maten var lika god som på det andra stället av samma kedja som jag hade varit på, men till skillnad för det förra sällskapet jag var med, kunde de här personerna äta. :D I början när vi fick in pizzorna som vi hade beställt, så tog de slut på en minut, så vi var tvungna att beställa nytt hela tiden. XD Som tur var höll Sofias kompis Emma koll på att vi inte beställde mer än vad vi kunde äta p.g.a. att de hade en straffavgift för kvarlämnad mat ... Och ja, till slut fick vi faktiskt trycka i oss den sista pizzan mot vår vilja ... Men det var värt det i.a.f. ^^ Var mätt tills vid lunch idag. XD
När vi skulle betala möttes jag av en överraskning, Johanna från min skola var där med sina kompisar och åt! XD Världen är allt bra liten. :'3
Efter middagen var det lite dötid innan vi skulle gå iväg till karaoken, så vi gick iväg till en spelhall för att låta Tony och Robert slösa bort sina pengar på musikspel.
När vi väl skulle gå till det karaokestället som Rina hade rekommenderat mig, så visade det sig att de hade speciella extra dyra nyårspriser! >_< På hemsidan stod det att det skulle kosta 2000 yen, men när vi frågade han i kassan sa han att det skulle bli 4000 yen per person ... Så vi gick besvikna därifrån för att undersöka de andra ställena i området, och det billigaste bevisade sig vara Karaokekan som erbjöd oss en hel natts karaoke + obegränsat med dricka för 3500 yen/person. Karaokekan var faktiskt fräscht för att vara ett karaokeställe, och i texten till låtarna var det inte så äckligt mkt onödig furigana som det brukar vara. ^^
Vi sjöng oss hesa och hade jättekul! :D Älskar verkligen karaoke!
När klockan slog fem begav vi oss hemåt för att sova, och när jag hade lagt mig i min säng var det redan ljust ute.
Imorgon blir det förhoppninsvis tempelbesök med Sofia i Warabi! :D
Före karaoken hade vi varit på en italiensk restaurang för att äta så mycket pizza och pasta som vi kunde. Maten var lika god som på det andra stället av samma kedja som jag hade varit på, men till skillnad för det förra sällskapet jag var med, kunde de här personerna äta. :D I början när vi fick in pizzorna som vi hade beställt, så tog de slut på en minut, så vi var tvungna att beställa nytt hela tiden. XD Som tur var höll Sofias kompis Emma koll på att vi inte beställde mer än vad vi kunde äta p.g.a. att de hade en straffavgift för kvarlämnad mat ... Och ja, till slut fick vi faktiskt trycka i oss den sista pizzan mot vår vilja ... Men det var värt det i.a.f. ^^ Var mätt tills vid lunch idag. XD
När vi skulle betala möttes jag av en överraskning, Johanna från min skola var där med sina kompisar och åt! XD Världen är allt bra liten. :'3
Efter middagen var det lite dötid innan vi skulle gå iväg till karaoken, så vi gick iväg till en spelhall för att låta Tony och Robert slösa bort sina pengar på musikspel.
När vi väl skulle gå till det karaokestället som Rina hade rekommenderat mig, så visade det sig att de hade speciella extra dyra nyårspriser! >_< På hemsidan stod det att det skulle kosta 2000 yen, men när vi frågade han i kassan sa han att det skulle bli 4000 yen per person ... Så vi gick besvikna därifrån för att undersöka de andra ställena i området, och det billigaste bevisade sig vara Karaokekan som erbjöd oss en hel natts karaoke + obegränsat med dricka för 3500 yen/person. Karaokekan var faktiskt fräscht för att vara ett karaokeställe, och i texten till låtarna var det inte så äckligt mkt onödig furigana som det brukar vara. ^^
Vi sjöng oss hesa och hade jättekul! :D Älskar verkligen karaoke!
När klockan slog fem begav vi oss hemåt för att sova, och när jag hade lagt mig i min säng var det redan ljust ute.
Imorgon blir det förhoppninsvis tempelbesök med Sofia i Warabi! :D
Subscribe to:
Posts (Atom)